Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nummer tio Växbo. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Bild 2. Nummer 10 Växbo. Mangården till höger, fägården till vänster. |
tror man ej ha fått inträde där annat än genom efterhandsinköp i
nutiden. Detta är oriktigt. Det är — både före och efter frihetstidens
början — ganska svårt att i Sverige draga några skarpa kulturgränser
mellan stånden. De gå över i varandra utan avbrott. Bönderna ha även
de ofta anlitat hantverkare och konstnärer, bosatta i städerna eller på
landsbygden och ibland inköpt möbler och bohag hos affärsmännen
i Stockholm eller andra städer. Detta där möjligheter funnos
härtill, och sådana ha allmänt givits, där avstånden och
kommunikationerna och de ekonomiska förhållandena medgåvo och där den
gamla bymässiga likställighetens tvång ej kvarlevde alltför starkt.
Sverige skiljer sig härigenom från grannländerna österut men liknar
vissa delar av Norge, Danmark och Nordvästtyskland. Vid sidan
härav har folkkonsten levat sitt liv, även den till stor del utövad av
specialister och yrkesfolk. Endast i vissa bygder av vårt land nådde den
till verklig blomning. Bland dessa är Hälsingland, som kanske är
vår förnämaste om också ej originellaste folkkonstprovins. Dock
står denna folkkonst i stark kontakt med vad som skapades i stä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:38:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-1/0018.html
