Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nummer tio Växbo. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nummer tio Växbo
37
tavlorna i Norge. De korta, enkla uppgifter, som ibland finnas
målade i bondstugorna, ha aldrig denna utförlighet. I en del bondgårdar
i Bollnäs och angränsande socknar finnas delar av målningar bevarade,
som torde vara utförda av Hallberg. Han har således gripit ganska
djupt in i gestaltningen av denna orts bondehem.
De tre andra rummen i bottenvåningen och förstugan äro alla
målade med stämplar eller schablon, sannolikt 1842. Spisarna äro av
samma slag som i salen men placerade i hörnen, bild 15—17. Från
förstugan kommer man medelst en trappa med en nätt, genombruten
barriär upp i övre våningens förstuga, som har väggmålning
imiterande marmorkvadrar. Åt båda sidorna är här ett stort rum och i mitten
en mindre kammare. Salen till vänster, bild 18—20, är ljus och luftig
och försedd med målningar i höga smala fält, avdelade med imiterade
pilastrar. Nedtill är en hög fotpanel. Över dörren finnes inskriften,
synlig å bild 1. Spisen är en sen motsvarighet till den i salen i
bottenvåningen. Den är också sluten med en skärm, vilken har följande
skrift: »H. P. S. C. L. D. MDCCCLVI 1856». Sannolikt är hela
rummet målat detta år. Målningarna erinra om dylika i andra
hälsingska bondgårdar, vilka också tillhöra 1850-talet. De övriga rummen i
övre våningen äro dekorerade samtidigt men enklare. De ha
fältindelning med schablonmålade ornament. Över dörren till salen på
högra sidan står »H. b. H. P. S. C. L. D. 1856» och samma inskrift
finnes även i kammaren. H. b. betyder husbondefolket. Skillnaden
mellan dessa rumsdekorationer och schablonorneringen i undervåningen
belyser ett intressant utvecklingsskede i provinsens dekorationskonst.
De i detta hus bevarade möblerna äro i allmänhet yngre än den
tid, då undervåningen kom till. Ett slagbord av utpräglad
1600-talstyp men med 1800-talsmålning, bild 12, är visserligen äldre än
själva byggnaden men är hitfört från ett annat ställe. Möbleringen
tillhör mest empiren men har i några fall gustaviansk karaktär,
såsom t. ex. stolen, bild 24. En stor del av möblerna tillhöra 1800-talets förra hälft eller dess mitt och äro således ungefär
jämngamla med övervåningen i dess nuvarande skick. Intressanta och
typiska äro de långa raderna av stolar utefter väggarna i ena övre salen,
bild 21. Dessa stolar stå som ersättare för de väggbänkar, som förut
brukades. Det traditionella ligger således i placeringen. Vi kunna
här ej dröja närmare vid alla de olika formerna av enkla men nätta
stolar, förgyllda speglar i senempir, gustavianska och imperialsängar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
