Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl von Linnés hem på Hammarby. Av Sigurd Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 6 Sigurd Wallin
bundna kyrkbesök i Danmarks kyrka med vila på en sten halvvägs
och den trogne hunden, som programenligt utförde kyrkpromenaden,
även när husbonden uteblev, och som t. o. m. likt sin herre
protesterade mot för lång predikan genom att på bestämd tid hoppa ur
Hammarbybänken och luffa hem via vilostenen. Den har samma klassiskt
barnafromma smak av folkskolans läsebok som Georg Washingtons
yxa och Eli Rehm. Funnes enbart sådana traditioner, vore Linné en
legendfigur, på vars boningsplats man ej väntade vardagslivets spår
bevarade, utan templet över en profan kanonisation. Men nu står
Linnés naturliga mänsklighet levande i så många älskvärda smådrag,
som de samtida berätta och som efterkommande återge, att man har en
annan förväntan på hur hans sommargård skall te sig ännu.
Botaniken lever sedan Linné i svenskt medvetande som ett enda oavbrutet
sommarminne, oskiljaktigt från svensk skolbildning. Växtsamlandets
mödor och fröjder med doft av fuktigt gråpapper och torkat hö och
visioner av sommarvarma herrgårdsvindar utanför trevna gavelrum
är för nära förbundet med namnet Linné i generationer av svenska
skolpojkshjärnor för att ej fantasien tvångsvis skall föras i dylika
banor, då den skall ställa upp bilden av hans egen sommarvistelse. Det
måste för övrigt vara en tradition från den tid, då Linné samlade ali
universitetets ungdom kring sin kateder och till sina exkursioner, som
gjort botaniken till vetenskaplig bisysselsättning bredvid huvudkallet
för så många svenska f. d. studenter bland annat i prästgårdarna
landet runt allt intill våra dagar. Behovet att under praktiskt arbete
bland lantfolket leva vidare i en studiegren har för lantprästen
naturligt samordnat sig med naturtillgången till botaniskt material och
skapat den botaniska tradition, som ännu hänger nära fast vid de
svenska lantprästhemmen. Nog har tanken på en viss likhet med
urmästaren mer än en gång spritt ett klassiskt skimmer över
herbarie-buntar och botaniska blomsterland hos en naturdyrkande kyrkoherde.
Och märkligt nog står verkligheten kvar och besannar nog så
beredvilligt en sådan älsklig storhetsdröm, ty vad än Linnés Hammarby
är för hela den bildade världen, för en enkel svensk besökare liknar
det i mycket en vanlig prästgård med dess egenart och speciella
behag.
Som förbindelselänkar mellan Linnés tid och vår står hans familj
med fru v. Linné, som levde till år 1806, och efter henne tre av
döttrarna, alla i livet ännu in på 1830-talet. Traditionen har sedan burits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
