Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Första bandet (del I & II) / 56 (1929-1932) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkåka och kappsläde. Av Gösta Berg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bild 6. Baksidan av norsk kappsläde från Hallingdal. I Nordiska museet.

Att använda djurbilden som dekorativt huvudelement på häst- och
åkdonsutstyrseln är efter allt att döma en mycket gammal sed hos oss.
Redan ett par århundraden efter Kristi födelse känna vi den från
danska selkrokar, och under vikingatiden är den allmän att döma av
ett stort antal fornfynd. Bäst kunna vi emellertid studera den på
några slädar, som framgrävts i ett av Nordens ståtligaste fornfynd, en
gravhög vid Oseberg i södra Norge. Dessa slädar, som stamma från
9:de århundradet, ha redan flera av de konstnärliga element, som
slädmakarna sedan aldrig upphört att använda i sitt arbete, framförallt
drakhuvuden och hemska ansiktsmasker av troll eller människor. Men
slädarna äro här av helt annan form än senare tiders kyrkslädar och
kappslädar. Endast i vissa ålderdomliga bygder och därjämte som
arbetsfordon möta vi denna enkla lådsläde, som vi kunna kalla den.
Att ha en fast slädkorg eller karm och att låta medarnas främre delar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>