Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kyrkåka och kappsläde. Av Gösta Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de hopfästade medarna kan där vara att undgå, att medspetsarna
fastnade i den oländiga terrängen.
 |
Bild 8. Teckning av släde från Ervalla socken, Västmanland. Signerad J. F. Linder 1868.
I Nordiska museet. |
I Tyskland fann åksläden nästan uteslutande användning som
karusellsläde. Karusellen innebar på 1600-talet och 1700-talet något helt
annat än i våra dagar, snarare skulle man vilja kalla den för
ringränning. En dam och en herre tävlade tillsamman. Damen satt i
själva släden och förde lansen, på vilken ringen skulle tagas och
hennes kavaljer stod eller satt bakom slädkorgen och skötte tömmarna.
Vid de tyska hoven i ali synnerhet var detta sällskapsspel mycket
omtyckt, hos oss synes det däremot ha varit sällsynt. En föreställning om
ett liknande »divertissement» får man dock genom Aurora Königsmarcks
skildring i ett brev 1682, då hon drack brunn vid Medevi i
Östergötland: »Täflingarna företagas i små vagnar, som bekvämligen
placerats på tvenne hjul och dragas af en häst. Damen sitter till höger
med en lans i handen och cavalieren till vänster, tyglande hästen».
I samband med sådana karusellspel var det som den egentliga
kappsläden utbildades. Den har endast plats för en person i den
trågformiga korgen, körsvennen får sitta gränsle på ett litet baksäte. Också
själva den ornamentala utstyrseln, som särskilt i Norge är oerhört rik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:38:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-1/0068.html