Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Första bandet (del I & II) / 60 (1929-1932) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkåka och kappsläde. Av Gösta Berg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sant att studera. Här skall blott antecknas att under 1700-talet
kappsläden alldeles saknas, i stället förekommer »en nu för tiden bruklig
släda», »en brudsläda» etc. Men från och med sekelskiftet 1800
uppträder ordet och typen, till en början ibland också under namnet
»snäcksläde». Själva termen är på annat sätt känd långt tidigare men
har antagligen då haft den allmännare betydelse, som i början av
uppsatsen antyddes.

Bild 10. »Ett vinterstycke där de åka i skien af facklor». Oljemålning av Pehr Hilleström.

Genom kappslädens sena uppträdande skulle förklaras, att den gör
sig så litet märkbar i allmogens kultur. Över huvud taget har denna
åkdonstyp också en bestämd karaktär av en de högre ståndens
egendom. Ofta voro väl här rent psykologiska faktorer verksamma. De
tyska karusellslädarna voro, som vi sågo, konstruerade för att ge plats
åt damen och hennes kavaljer, och alla minnas vi skildringen av Gösta
Berling på kusksätet körande grevinnan Dohna i kapp med vargarna.
Just i Värmland synes kappsläden eller »breåket» ha varit oerhört
vanlig under 1800-talets förra hälft. Det är också betecknande, att
de dominerade i det gamla vagnsskjulet hos majorskan på Ekeby, som
Selma Lagerlöf skildrar det: »Där finns den långa släden, som rymmer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>