Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett stockholmshem från frihetstiden. Av Gösta Selling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett stockholmshem
95
gar eller sidentapeter. Dörröverstyckena ha försetts med eleganta,
skulpterade musslor samt målningar i gult och guld, bild 9.
Slutligen har taklisten liksom i de föregående rummen en rik ornamentik
på de stavar, som begränsa kälningen mellan tak och väggar. I
motsats till de övriga rummen var salen försedd med belysning på Roland
Schröders tid. På väggarna sutto nämligen sex spegellampetter med
förgyllda ramar. Vidare funnos här två matbord och två spelbord,
de förra av furu, de senare av valnöt. Ett och ett halvt dussin stolar
med gula läderdynor och ett väggur med foder à la chinoise
fullbordade möbleringen. Den sistnämnda pjäsen var tydligen ett
ganska sent förvärv, den finnes icke upptagen i bouppteckningen efter
hustrun 1771, men väl i hans egen 1773.
Redan den kvalitet, som varje detalj i dessa inredningar röjer, gör
det troligt, att Roland Schröder anlitat några av tidens bästa
konstnärer. Och den förteckning över egenhändiga arbeten, som en av
1700-talets förnämsta arkitekter, hovintendenten Jean Erie Rehn,
efterlämnat, är i detta avseende upplysande.1 Nästan först på listan
står nämligen: »Handelsmannen Rolandt Schröders hus på Järn
Tår get inredt den stora våningen». Nu förefaller det ju onekligen,
som om Rehn därvid givit sig själv väl stor ära, de målade tapeterna
äro ju mera tapetmålarens verk än arkitektens. Men redan det
faktum, att den kanske främste av den gustavianska stilens skapare
ställer sig ansvarig för en ur stilsynpunkt så heterogen inredning, är
av intresse. Detta styrker än en gång de av S. Wallin uttalade orden,
att övergången mellan rokoko och gustaviansk stil varit ett av de få
tillfällen i stilhistorien, då hund och katt varit goda lekkamrater.
De detaljer, som i första hand föra tanken på Rehn, äro visserligen
de gustavianska; det på bild 8 avbildade överstycket med sina
strama och välfriserade festoner är sålunda ytterst typiskt, och salens
inredning är säkerligen också utförd efter Rehns ritningar. Men
även förmakets eleganta och tidiga rokokodekorering har mycket
gemensamt med andra inredningar, som Rehn skapat. Sålunda har
det 1762—1763 av Rehn byggda Lambohov mycket besläktade
inredningar, ehuru man där kan skönja en viss övergång till den
gustavianska stilens större stramhet. Och en del av de väggmålningar,
som under Rehns ledning utförts på exempelvis Forsmark, synas rent
av vara tillverkade av samme skicklige man, som målat Järntorgs-
1 Publicerad av G. Upmark i Samfundet S:t Eriks årsbok 1925.
6 — Svenska kulturbilder /.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
