Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kakelugnar. Av Manne Hofrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Manne Hofrén
Bild 2. Kakel med kalmarmästaren Petter Westlanders initialer
och årtalet 1746. Kalmar museum.
ningar med upptill avtagande storlek. Den står höjd över golvet på
en i arkadformer murad sockel. Kaklets format är litet och formen
kvadratisk. Dekoren utgöres av rankor i relief och glasyren är
svart-brun med vissa listverk i gult.
Under 1700-talets första årtionden dominera ugnar, som äro
direkta avläggare av liknande 1600-talstyper. Karaktäristisk är den
kvadratiska kakelformen samt den svarta eller gröna tonen. Kalmar
residens ägde 1735 i flertalet rum svarta eller gröna ugnar; därjämte
fanns »en hwijt kackelugn med blå rosor», sannolikt ett exemplar av
de på holländska förebilder återgående ugnarna med
landskapsdekoration i blått på vitt. Residensets ugnar sägas f. ö. alla stå »bredewid
spijsen», vilket visar att det äldre skicket med ugnen som ett
komplement till den öppna spisen fortfarande ägde giltighet.
Kring mitten av 1700-talet börjar kakelugnen här, som på andra
håll i landet, få vidare utbredning och bli en allmän sak även i
enklare borgar- och herrgårdshem. I samband härmed växer det
provinsiella kakelugnsmakeriet ut i livlig takt och från denna tid daterar sig
den frodighet och mångskiftande rikedom, som kännetecknar den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
