Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kakelugnar. Av Manne Hofrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om kakelugnar
137
Bild 17. Detalj från krönet på ugnen bild 16.
60-talen. Ugnarna bära en ganska rik dekor, vilken är av rent
folklig art. Kaklen äga t. ex. stänkornering i flera färger, eller några
stora slarvigt gjorda färgfläckar, eller en slags flammig marmorering,
där effekten främst nåtts genom att man medvetet eller omedvetet
låtit färgen rinna, eller snedrutning med vågiga linjer. Många av
dessa system äga betydande dekorativa förtjänster. I östra Småland
och på Öland finnas en stor mängd sådana ugnar, utförda framför
allt av J. P. Bruce och F. A. Eriksson i Kalmar, av krukmakare
Gert-zen i Borgholm eller av Edberg och Sandelius i Mönsterås. I Kalmar
har redan under gustaviansk tid funnits en mästare som arbetade i
denna stil; belysande för hans verksamhet är ugnen, bild 16, där
kaklen äga dels den flammiga dekoren, dels nätverket. Originell är
utformningen av krönet: en krona av fristående plattor, dekorerade
med Gustaf III:s namnchiffer i relief, bild 17.
En särskilt framträdande plats inom 1800-talets folkliga
kakel-makeri intaga de olika verkstäderna i Mönsterås och
mönsteråsbygden, en trakt där f. ö. lerkärlstillverkningen i gammal tid intagit ett
stort rum i näringslivet. I kustbygderna mellan Kalmar och
Oskarshamn förekomma de karaktäristiska mönsteråsugnarna i stor mängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
