Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En släktby och dess stamfader. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 52 Sigurd Erixon
varandra och mynna ut i torget i mitten på sidorna av denna nästan
kvadratiska anläggning. Mitt på det sandade torget finnes en brunn,
en vägvisare och en flaggstång, den senare har förr tjänstgjort som
midsommarstång. Alla stugorna äro tvåvåningshus med
huvudingångarna mot torget. Till gårdsplatserna bakom husen leda endast
köksingångar. Detta är emot vad som annars är vanligt, ty svenska
bondstugor hade förr alltid ingången åt gården. Torget blir således
på en gång torg, gata och gård. Det är en intim sammankoppling av
gårdarna, som tyder på något inre samband dem emellan. Ännu
tydligare blir detta, då man finner, att endast bodar och
mangårdsuthus ligga ihop med stugorna på gårdstomterna, medan uthusen i
övrigt äro omblandade och kringspridda på nordöstra sidan om själva
tomtplatsen, pl. V. Jag hade redan förut på flera ställen, särskilt
i Småland och Östergötland, sett liknande anläggningar, om också
blygsammare och mindre regelbundna, vilka uppstått genom delning
av en eller ett fåtal gårdar. Det är den byform, som jag kallat
släktbyn, emedan delningen vanligen skedde genom arvskiften. Min
förmodan, att Lund var en sådan släktby, icke blott besannades utan det
befanns, att byn ännu under 1600-talet utgjorde en enda odelad gård,
vilken tillhörde en riksbekant bonde, som således varit hela bylagets
anfader.
Förr i tiden lär boplatsen ha legat ett stycke ifrån den nuvarande
på en äng, som nu kallas »Tomten». Lund skall då ha varit prästgård
för Gladhammars socken. Genom Karl XI :s ingripande flyttades
emellertid prästgården och Lund skänktes till bonden Per Olsson,
som då var bondeståndets talman, såsom minnesgåva för att han stått
fadder vid prins Karl Gustafs dop 1686. Dessa uppgifter, som
omtalades av byns invånare, stämde med vad Wieselgren i »Biographiskt
lexicon» har att förmäla om bonden Per Olsson. Denne hade vid
nyssnämnda dop fått en silverkanna om 50 lod samt det löftet att
få till skänks vilket hemman i sin hemsocken, som han helst ville ha.
Per Olsson var tilltagsen nog att begära socknens prästgård Lund, och
kungen höll ord. Per Olsson inflyttade på Lund, som befriades från
ali skatt i hans och hans hustrus livstid. »Hans efterkommande»,
tillägger "Wieselgren, »bodde der ännu i medlet af förra seklet.» Det
visade sig nu, att de bodde där alltjämt, ty hela bylaget, med
undantag av en gård med nyinflyttat folk, räknade sig som ättlingar till
den namnkunnige Per Olsson eller Per Olofsson, som de själva kallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
