Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pehr Westman i Utanö. Av Manne Hofrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PEHR WESTMAN I UTANÖ
ETT KAPITEL ÅNGERMANLÄNDSK BYGDEKONST
Av MANNE HOFRÉN
I domboken för Ångermanland finner man ett rikt material för
kännedomen om en av Norrlands märkligaste allmogekonstnärer,
»bonden och ornamentsbildhuggaren» Pehr Westman i Utanö. År
efter år fylldes Gudmundråtingets protokoll med redogörelserna för
Westmans och hans hustrus många uppgörelser med sina grannar och
andra — man får bilden av en trätogirig, opålitlig och svag människa,
som hade mycket svårt att leva i fred med sina medmänniskor.
Dessbättre har Pehr Westmans liv efterlämnat spår icke blott i domboken,
vilken måhända får anses äga vitsord, då det gäller att visa, hurudan
han var som människa och granne. Av vida större betydelse och
intresse är, vad han gjort och uträttat, och en hel rad av ännu
bevarade monument i ångermanländska bygder lämna härutinnan
ett material, i sitt slag lika rikhaltigt och belysande för Westman
såsom konstnär som domböckernas skildring av personen.
Historien om Pehr Westmans gärning är en svensk kulturbild så
god som någon. Dels har han med sin konst präglat ett betydande
områdes byggnadsskick och heminredning, dels är han trots ali sin
originalitet en god typ för en stor skara av bygdekonstnärer,
»bonde-mästarna», från vilkas verkstäder de sista århundradenas
utomordentligt rika bestånd av konstfullt utstyrt allmogemobiliar har utgått.
Särskilt i Ångermanland har kombinationen bonde och yrkesman
varit vanlig. Den som forskar i dessa ting skall snart kunna urskilja
en skara präktiga representanter för landskapets bondeklass, vilka
bundna vid sin torva såsom jordbrukare, samtidigt ägnat sina händers
arbete åt konstnärlig verksamhet. Folktraditionen har i många fall
troget bevarat dessa män, därför att de höjt sig över omgivningen
genom sin intelligens och sin mångsidiga kunskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>