Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröllopsstugor. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÖLLOPSSTUGOR
Av SlGURD ERIXON
Som i
EN BRÄNNPUNKT återspeglas ålderdomliga samhällsvanor i
bröllopsfirandet. Den rituella konservatismen har här bevarat
månget drag, som annars skulle för länge sedan ha försvunnit.
Det är först i mycket sen tid, som bröllop och andra livets högtider
blivit övervägande privat- eller familjeangelägenheter. Förut voro
de minst lika mycket samhällets. Med drastisk åskådlighet belyses
detta av de gamla bröllopssederna kring Siljan i Dalarna. Det var
där ej endast nog att bjuda släkt, vänner och grannar till bröllop
eller gästabud, som det hette. Det berättas, att ibland hela byn måste
vara med och att det var böter på att utebli. Med denna samhälleliga
karaktär hos bröllopen hörde många andra sedvänjor och företeelser
samman, som nu förefalla oss egenartade och stundom helt komiska
men som äro ypperliga exempel på bondesedens oerhörda betydelse
som kunskapskälla, framför allt hos ett folk som vårt, vars historiska
akter äro relativt unga och där det dröjde så länge, innan pennorna
kommo igång och tystnaden bröts av människor, som hade förmåga
att både iakttaga och vittna.
I sin »Dagbok öfwer en resa — igenom — Stora Kopparbergs
höfdingedöme år 1757» berättar Abr. Abrahamsson Hülphers bland
Vignettbilden, bild i. Bröllopsmåltid. Målad bonad från Mora sn, Dalarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
