Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsvirkesstadens klassicism. Av Torsten Mårtensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSVIRKESSTADENS KLASSICISM
ARKITEKTURSTUDIER FRÅN HÄLSINGBORG OMKRING ÅR 1800
Av TORSTEN MÅRTENSSON
1
Den skånska stadsarkitekturen har i äldre tid varit
starkt präglad av den byggnadsteknik, som använts för det stora
flertalet byggnader, nämligen korsvirket. Under 1600- och större
delen av 1700-talet var denna teknik nästan allenarådande.
Tegelbyggnader förekommo visserligen, men icke vidare allmänt, och
träbyggnader voro icke heller vanliga. Det är egentligen endast
Kristianstad, som haft att uppvisa träbyggnader i större utsträckning1, ett
förhållande, som sammanhänger med stadens läge i en skogrikare och
av timmerbebyggelse mera präglad del av landskapet. De övriga
skånestäderna ligga alla inom det område, som även för
allmogekulturens vidkommande i övervägande grad är präglat av korsvirket.
Deras bebyggelse gick också helt i korsvirkets tecken, och åtskilliga
bevarade byggnader vittna ännu om den rika utbildning, som den
speciella korsvirkesstilen nådde i skånestäderna.
Först under senare delen av 1700-talet visa sig tendenser att bryta
korsvirkesteknikens herravälde. Det är tegelbyggnaderna, som nu
börja göra sig gällande även i småstäderna. Någon ny
byggnadsteknik innebar deras uppträdande dock ej. Tegelmurning förekom ju
även vid uppförande av korsvirkesbyggnader; de större husen hade
som regel åtminstone i yttermurarna mellanrummen i
stolpver-ket fyllda med tegelmur. Men teglet hade där ingen som helst
konstruktiv betydelse. Huset var byggt av timmer och det var ur
konstruktiv synpunkt tämligen likgiltigt om facken i trästommen
fylldes med tegel, lerklining, trä eller fönster. I estetiskt avseende
spelade teglet ej heller någon roll annat än då det togs i anspråk som
ren ytdekoration. Korsvirkesfasadens gestaltning blev städse i hög
grad underordnad träkonstruktionens krav och timmerstommens
detaljer utgjorde faktorer av största vikt för byggnadens estetiska
1 Carlquist: Skånska brandförsäkringsinrättningen 1828—1928, s. 87. Lund 1928.
17 — Svenska kulturbilder I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
