Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsvirkesstadens klassicism. Av Torsten Mårtensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korsvirkesstadens klassicism 263
Bild 6. Samma byggnad som bild j, år 1908 (numera riven).
ciella intresse. Den är i regel icke att betrakta som något senare
tiders verk, och det vore oriktigt att beteckna den blott och bart
som ett pietetslöst utslag av 1800-talets bristande förståelse för
korsvirkesarkitekturen. Fastmera måste överputsningen ses som ett led
i stadsarkitekturens utveckling, som nära sammanhänger med
klassicismens uppträdande i småstäderna, och som delvis ligger rätt långt
tillbaka i tiden. En stor del av korsvirkesbyggnaderna i Hälsingborg
voro i själva verket putsade, redan när under 1800-talets början
teglet börjar vinna insteg som byggnadsmaterial. Korsvirket
användes visserligen ännu ganska allmänt som byggnads teknik, men den
gamla korsvirkess/z/e« däremot hade i huvudsak spelat ut sin roll för
stadsarkitekturen. Fasaderna stodo i stor utsträckning med putsade
ytor och korsvirket var dolt under putslagret. Från att ha varit en
teknik, som gav sin bestämda prägel åt hela bebyggelsen, hade
korsvirket nu blivit eller var på väg att bliva en konstruktion, som ej
längre hade någon estetisk betydelse. Korsvirkesväggarna åt gatan
framträdde i annat material och i den bild, som Hälsingborg
företedde mot mitten av 1800-talet, var inslaget av rena korsvirkesbygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
