Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrgårdens vardag. Av Sigurd Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xo Sigurd Wallin
Trätallriken har emellertid ännu en sida, och på denna har Johan
Ekeblads sonsons son, den fine gustavianske hovmannen greve Clas
Julius Ekeblad gjort följande kompletterande anteckning: »Till ett
bevis på fordna världens tarflighet och goda hushåldning bör vetas,
att denne Johan Ekeblad, hadde fåt, då han var Resident i Frankriket
af Kon. Ludvig XIV. en magnifique silfuer Service; Stola i Sept:
1796. Clas Ekeblad, Grefve til Stola.»
Man tycker sig se i den anmärkning, som den senare förfinade
tidens representant har tillsatt, att han funnit angeläget att påpeka,
att trätallriken icke var att uppfatta som ett monument över en
period av armod. Livet i den gamla kringbyggda timmergård, som
föregått det stolta stenhus, som greve Clas Julius’ fäder hade uppfört,
borde ej framstå som en slät bondelevnad. Den kungliga
silverservisen är en god borgen härför, och trätallriken i samma skåp hade sin
förklaring i gamla tiders enkla vardagsseder. Reflektionen är
samtida med en inskrift på ett annat historiskt träkärl, den snibbskål i
Livrustkammaren, ur vilken Karl XII drack hos Halword i
Klefmar-ken på Dal 1716. På de silverbeslag, varmed denna relik blivit prydd
år 1790, förkunnar en graverad inskrift:
»Då drack Hjeltarnes Far ur Ekens och masurens skålar,
nu den Wekliges bord med Guld och silfwer tyg prålar.»
Sjuttonhundratalets omvandling av umgänges- och levnadsvanorna
ligger i båda fallen emellan användningen och omdömet. Mer
bevisvärde för vardagslivet än det kungliga fallet, som gäller
fältförhållanden, har adelsmannens trätallrik. Den vittnar om den skarpt
markerade skillnad mellan prunkande ceremoniös fest och karg ekonomisk
vardag, som karaktäriserar 1600-talet, en livets rytm, som
bondeståndet länge bibehållit, medan 1700-talet i stor utsträckning utplånat
den ur herreklassens liv.
Herrarna Ekeblads tallrik är det ideala museiföremålet, som ger
belysning åt levnadsvanorna på ett område, där de påtagliga konkreta
exemplen äro sällsynta. Vår kunskap om gångna tiders
vardagsförhållanden måste nämligen betecknas som ytterligt tunn eller
åtminstone svävande och starkt beroende av ett frodigt novelliserande.
Jultidningsberättelsernas slottsfru med det stolt burna livsödet eller
den sömmande jungfrun i gemakets djupa fönstersmyg äro
halvlitterära typer, nutidsprodukter lika mycket, om de också blivit kostyme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
