Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bergsmansby. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En b er gsmansby
37
Olofsdotter, bild 11, och av deras dotter. Han är klädd i mörkblå frack
och röd väst samt har knuten, vit halsduk och spetsmanschetter.
Samma slags dräkt behöllo bergsmännen här ända fram mot 1800-talets
mitt. I handen håller han ett papper med sina levnadsdata: född 1742,
’aftagen’ 17955 död den 15 maj 1809. Inskriften är väl således senare
tillkommen. Vad bergsmannen själv beträffar, var han en kraftig och
rivande man, som låg i stora affärer och ägde gårdar både i Norberg
och Söderbärke. Som yttre tecken på sin framgång byggde han stora
manbyggnaden och lät måla den och de nyssnämnda porträtten.
Men han kom på obestånd 1805 och måste sälja, vad han ägde. Då
kom denna gård i nuvarande ägaren Paul Brates förfäders händer.
Hustrun, bild 11, bär en ljusgrön tröja med ärmknappar av
bergkristall — de senare alltjämt i behåll. Axelschalen och bindmössan med
sitt stycke äro vita.
Stora salen är gårdens festrum och är smyckad med målningar
på väggar och tak, bild 13—17 och plansch III. Väggmålningarna
äro utförda på väv och föreställa Adams och Evas frestelse,
nattvarden, Elias’ himmelsfärd, Elias talar till Elisa, korparna föra bröd till
Elias, en ängel kommer med glödbakat bröd till Elias, Jakobs dröm,
landskap, en kung, en soldat och jungfru Maria. På spisen är ett
porträtt av en okänd man målat i gustaviansk stil, bild 13, och över
dörren har konstnären placerat ett brinnande hjärta med en spade och en
lie och över det hela en krona, sannolikt en symbol av kärleken, livet,
döden och saligheten. Spaden och lien kunde dock även ha betecknat
bergsmannens dubbelliv, delat mellan arbetet vid hyttan och på åkern.
I taket sväva helt osymmetriskt fyra änglar med basuner och
skriftband, bild 30.I mitten simma kransar av moln och i ett av dem Guds
öga. Från detta centrum gå strålar som ljusvägar ut emot väggarna.
Konstnären till detta verk är okänd, men hans målningssätt är i viss
mån besläktat med gästrikemålaren Wikströms och en del målares i
Rättvik i Dalarna. Det hela är dekorativt, schwungfullt och
färgstarkt. Konstnären tar sig många friheter, ofta med en verkningsfull
nonchalans, såsom då han låter molnen kring Elias’ himmelsfärd bryta
genom ramen och som rökringar nå högt upp i taket. — Målarinnan
Fanny Bråte har redan på 1880-talet avbildat denna sal och dess
målningar i olja och akvarell, plansch III. Möbleringen var då annorlunda
än nu. Längs utefter väggarna voro stolar uppradade, i rummets mitt
var ett runt bord, och vid vänstra långväggen mellan fönstren stod en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
