Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bergsmansby. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°
Sigurd Erixon
kong med fritrappa av samma slag som på sidoflygeln, bild 6,
blivit ombyggd till ett trapphus. Förut måste man gå ut i det fria
varje gång man ville upp i övervåningen, alldeles som i gamla
loft-bodar med svalgång. Det är också från denna byggnadstyp, som de
båda husen fått sina balkongtrappor, ja, hela husen äro sena former av
loftboden. De övriga byggnaderna kring gårdsplanen visa bild 2, 6
och 8. Brategårdens andra manbyggnad (plansch II: 2 manb., bild 2),
synes ursprungligen vara byggd som gäst- och feststuga för gård D.
I en av kamrarna härbärgerade man hantverkare, som arbetade i
gården. Nu användes denna byggnad som undantagsbostad i gård C och
har i samband därmed blivit något ombyggd. I övervåningen finnas
två kakelugnar. Den ena är en blommig pjäs från 1700-talets slut,
bild 22, den andra är något yngre, bild 23, och är typisk för
bergsmansgårdarna ända upp i Falutrakten. En tredje kakelugn, också den
med blomdekor av 1700-talstyp, har suttit i lillkammaren i
gästvåningen. Dessa kakelugnar markera en skillnad i bostadsutrustning
mot bondgårdarna, där kakelugnarna ej förrän mycket sent vunno
allmännare inträde. Här som i flera av byns boningshus förekomma
också runda järnugnar av den typ, som är karaktäristisk för Bergslagen.
»Verkstan», pl. II: 3 dr., bild 6, är vardagsnamnet på Brategårdens
tredje boningshus, i vars undervåning bagarstuga och slöjdbod eller
snickareverkstad samt drängstuga äro inrymda, medan övervåningen,
dit en balkongtrappa leder, nyttjas som sovrum för gårdens ungdom.
Manbyggnaden på gård D, bild 8, har parstuguform. I
bottenvåningen har man haft kök, förstu, kökskammare och
ytterkam-mare, den senare ett säng- och gästrum. Far och mor bodde i
kökskammaren och åto där för sig själva, även om maten var densamma
som för folket ute i köket. Så var det också i de andra gårdarna.
Numera uppehälles denna skillnad ej så noga.
Bland övriga hus märkas bagarstugan med bakugn och drängstuga,
en loftbod, bild 9, innehållande mjölbod och saltfiskbod i
undervåningen samt i övervåningen dräng- och pigkammare, nyttjade om
sommaren. Det har funnits flera loftbodar med svalgång i byn. I
Lilla Bråfors har en gammal fatbursbyggnad stått, som härrör från
1600-talet och nu flyttats till Vallby friluftsmuseum i Västerås, bild
21. När bergsmän från andra byar, särskilt Hemshyttan, som hade
längst väg, lågo i Bråfors och skötte sin rostbränning och bokning,
ställde de in sina hästar i ett för dem avsett stall, pl. II: 7 st., och loge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
