Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bergsmansby. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Sigurd Erixon
manjämkningar och kompromisser med särskild hänsyn till vad var
och en hade av kol och malm. Om man emellertid 1790 räknade med
40-delar, hade man några år in på x 800-talet hunnit fram till 80-delar
och slutligen till 360-delar. Andelarna i hyttan kunde nämligen
ärvas, säljas och delas. I samband med hyttbackens nydelning vid laga
skiftet på 1830-talet slopades bråkindelningen alldeles och man
räknade sedan blott med dygn. Det visar sig vid en närmare jämförelse,
att varje fyrtiondel då i det närmaste svarade mot ett dygn, som
således här ej alis betecknar en tidsenhet utan blott och bart andel.
Vid en hyttestämma före blåsningen — i Bråfors oftast på hösten —
deklarerade man sina koltillgångar och sköt ihop förlagskapital,
beräknat efter det antal brukningsdygn man förbundit sig till. Det
uppgjordes också en turlista, där andelarna uppräknades i dygn. Dessas
antal växlade som nämnt ganska mycket, emedan ej alla utnyttjade
sina rättigheter och andra ville bruka mer än de lämnat kol för. Då
de avtalade brukningsdygnens antal överskreds, hade man att betala
ytterligare avgäld till hyttelaget. Man jämkade sålunda ihop genom
köp eller byte så, att endera parten fick bruka mer och den andra
mindre än ursprungligen var planerat. Turerna byttes årligen, så att
den som ena året stod sist, det nästa kom först och så pågick det, till
dess hela hyttelaget gått i bräschen. I Bråfors ha hyttestämmor oftast
hållits på hösten, men även strax före blåsningens början har man
ibland haft en sådan sammankomst. På hyttestämman valdes
hyttfogde. Åtminstone i Fraggs hyttelag invid Bråfors upplästes då också
byregloma, ett slags byordning.
Efter blåsningens slut anordnades alltid ett kalas, kallat hyttslut.
Alla personer, som deltagit i hyttarbetet, voro då med och
undfägnades rikligt på hyttelagets bekostnad och så dansades med liv och
lust. Efter hyttestämman hade man också en fest i ali enkelhet för
hyttedelägarna.
Före hopbrukets tid fördes det färdiga järnet alltid till järnbodarna,
där var bergsman hade sin. Det var små timrade hus, som lågo i rader,
bild 24, och som kunde låsas. I var och en hängde en våg eller
pyn-dare, i formen nästan som ett besman. Järnbodarna upphörde att
användas omkring 1870, då sambruket genomfördes. Därefter
lagrades allt färdigt järn ihop och invägdes av masmästaren på den stora
järnvågen, som var upphängd under ett tak på stolpar. Det vägdes
då i centner (= 100 skålpund), tidigare i skeppund tackjärnsvikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
