Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böss- och pistolsmederna. Av Gösta Malmborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 20
Gösta Malmborg
rande till yrkets gesällhärbärge i Stockholm i avsikt att få en tids
arbete hos någon av ämbetets mästare. Det är en tavla, gjord av
valnöt som ett par hopfällbara pärmar av ungefär i j cm:s höjd.
Invändigt äro dessa klädda med marokäng, varå står i guldpressning årtalet
1764 och namnen Michael Metzer, Joh. F. Meidinger, Joh. J. Grecke,
Olof Fremberg, Georg Metzger, Jacob Nusbaum, Gabriel Metzger,
Anders Wåhlberg, Joh. Reichardt, Gotfrid Metzer, And. D.
Kauf-man, Elias Grönstedt, Jacob Norén. Av dessa tretton mästarenamn
äro de nio första insatta samtidigt vid tavlans inrättande år 1764,
medan de fyra sista namnen äro tillsatta senare under 1700-talet och
början av 1800-talet, allteftersom deras bärare blivit mästare.
Denna tavla förvarades på härbärget och kallades »omgångstavlan)),
vilket innebar att det var efter denna mästarförteckning, som
gesällen omskickades att söka arbete. Ofta sändes den främmande gesällen
efter anvisning av ordmästaren och ordgesällen, men vanligen gingo
dessa senare själva ut till respektive mästare. Fick främlingen arbete,
var det hans skyldighet att bjuda på två kannor öl, fick han intet
arbete, skulle de två funktionärerna i stället på gesällådans bekostnad
bjuda på trakteringen.
Genom bevarade alster av de stockholmska böss- och pistolsmederna
veta vi, att omgångstavlans mästaregeneration representerar sitt yrkes
bästa period i vår huvudstad. Tack vare vissa slag av bevarade
handlingar ha vi också möjlighet att i någon mån skärskåda dessa mästares
levnadsförhållanden. Och när vi göra detta, kunna vi hålla före, att
det här valda exemplet äger giltighet även för andra yrken, ty
bestämmelser, vanor och levnadsförhållanden voro i stort sett lika inom de
skilda yrkena och växlade egentligen blott i fråga om detaljerna.
I listan på mästarenamn från 1764 visa alla utom två — Olof
Fremberg och Anders Wåhlberg — tydligt på tysk härstamning, ett
förhållande som vid denna tid var synnerligen allmänt inom
hantverksyrkena i Sverige. Frihetstidens ansträngningar att söka driva upp
det inhemska hantverket och den inhemska industrien äro ju
välbekanta. I mycket stor utsträckning skedde detta genom inkallandet av
utländska mästare, vilka mot rikligt utdelade premier skulle lära bort
yrkeshemligheterna och finesserna till svenska lärlingar och gesäller.
Hastigt assimilera sig dessa främmande mästare med de svenska
ämbetskollegerna, och trots de olika nationaliteterna bildar varje
hantverksämbete i själva verket en enda stor familjekrets. I regel stanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
