Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modelejon i bondedräkt på 1600- och 1700-talen. Av Sigfrid Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 o
Sigfrid Svensson-
ten, vars väsentliga beståndsdelar voro en skjortliknande tröja och
långa åtsittande benkläder, synes ganska hastigt ha undanträngts av
en dräkt, som nära överensstämmer med modet ute i stora världen vid
1500-talets slut. Tröjan blir halvlång, öppen framtill och kallas ofta
skörttröja, och de långa benkläderna ersättas med strumpor eller
sockor och stora vida byxor. Den svarta färgen är den allmännaste,
och de påsättningar, som förekomma, äro vanligtvis röda. Det är
denna dräkt, som t. ex. bäres av bondeståndets talman Pehr Olsson
från Småland, när han avbildas av Ehrenstrahl 1686 (pl. VI i Svenska
kulturbilder, del I), och den har med nära överensstämmelser burits
över hela landet. Tidigast togs den en gång i bruk i landets sydligaste
provinser, och längst kom den också att leva kvar där. Pehr
Hilleström har ofta avbildat den från Skåne och Blekinge, bild 1, och när
K. A. Ehrensvärd 1795 reser genom det förstnämnda landskapet, talar
han ännu om »den svarta nationella jackan». I landet i övrigt gingo
bönderna vid denna tid sedan länge klädda helt annorlunda, bild 2.
De långrockar, som här bäras av de av Martin och Hilleström
avbildade smålänningarna, visa nära överensstämmelser med den livrock
eller justaucorps, bild 3, som i Frankrike omkring 1660 efterträtt
den kortare tröjan och som sedan snart blev internationellt mod och
med mindre variationer levde kvar mer än ett århundrade framåt.
Tillskärningen för böndernas rockar är densamma som i
modedräkten med mittsöm i ryggen och stora veck vid sidosömmarna, och vi
återfinna även ärmuppslagen och de stora svängda, med knapphål
försedda ficklocken. De första uppgifterna om att den långa
livrocken började komma till användning bland bönderna, ha vi från
Närke. Ett sockenstämmoprotokoll från Svennevad från år 1697
meddelar nämligen, att det »blef slutit, att högfärden skall
allmänt afläggas och ingen bondedräng må gå medh knappetröja».
Följande år upprepas samma bestämmelser, och då säges det bl. a.: »Lades
i kanna vijn, på dhen Skräddare, som gör någon råck åth
bondedrängar, på annat vijs än gambal plägsedh varit, och dhen dräng, som
kommer med knappetröja til kyrkian sättjes i stocken, jämväl dhe
bondedrängar, som komma medh sijna gula lijfgehäng». Till skillnad
från den gamla skörttröjan, som igenknäpptes med häktor, var
livrocken försedd med knappar, och det kan ej vara något annat plagg
än denna, som åsyftas med benämningen »knappetröja». Det franska
modet har alltså redan efter några årtionden hunnit ut till den sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
