Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modelejon i bondedräkt på 1600- och 1700-talen. Av Sigfrid Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 o
Sigfrid Svensson-
oaktat allt detta ha tydligen liknande skor brukats överallt på svensk
landsbygd. Vi känna dem genom beskrivningar från olika håll, och
längst ha de bibehållits i Dalarna och i Vingåker och Österåker i
Sörmland, bild 5 och 6. Karlarnas höga skoklackar synas haft en lika
vidsträckt utbredning, men dessa förändrades dock snart igen. År 1769
hade de smala klackarna i Vingåker redan hunnit bli gammalmodiga
— förbudet mot dem hade alltså varit resultatlöst — och då klagas
över oseden, att folk börja nyttja för breda sådana. Även från Delsbo
veta vi, att breda klackar voro i bruk vid denna tid.
Hur mycket klacken på den här avbildade skon från Österåker
försöker att svänga à la Pompadour, så är i alla fall apparitionen i sin
helhet enkel svensk. Svensksko kallas också dessa tjocka
näverbott-nade skor till skillnad från tyskskorna, d. v. s. de vända och från
innersidan sydda skorna. I skomakarlandet Närke behövdes redan
1741 göras ett sockenstämmobeslut, att icke vaxläder eller s. k. tyska
skor skulle nyttjas, utan i stället skulle »både man och kvinna hafva
smort- eller passerläder til skoor, som hemma i socknen gjorde äro».
De tyska skorna voro synnerligen dyrbara och svåråtkomliga ute i
bygderna, och näverskorna höllo sig i bruk långt in på 1800-talet.
Från det förmögna Östergötland berättas det dock redan 1757, att
man visserligen har svenskskor till vardags men tyskskor till helgdags:
»Tyske skor måste hvar och en hava, så snart han växt ur sina poike
skor». Men i allmänhet måste även modelejonen nöja sig med
näverskor och fingo i stället i sina skospännen visa, att de voro folk, som
följde med sin tid. I det nyss citerade stämmoprotokollet från
Sköllersta anföra socknens äldsta, att de för sin del finna anständigt att
igenbinda skorna med remmar, »men om någon är så ostadig, att han
icke will blifwa wid thetta gamla svenska maneret, stånde honom fritt
betjene sig af spännen». Skospännen hade i modedräkten kommit till
användning omkring år 1700, och i de flesta bygder återfinna vi dem
på allmogens skor, bild 8. I Östergötland har förändringen skett
ungefär samtidigt som i Närke, men från Småland säges ännu 1767, att
skorna av de flesta knytas med remmar. Högserumsborna på Öland,
vars flärdfullhet det tidigare varit anledning att omnämna, nyttjade
vid denna tid också skospännen, fast sådana i övrigt voro okända på
ön. Spännenas form kunde sedan variera efter modets skiftningar.
Från Högsby i Småland berättar Jonas Stolt, att på 1820-talet höllo
de stora breda skospännena att komma ur bruk och att det sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
