Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tova, en målad timmersal. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 8
Sigurd Erixon
härröra från 1500-talet och således äro något äldre än Tovastugans.
Sambandet dem emellan är dock fullt tydligt. Från det centrala
Sverige har denna konstart sedan spritts ut åt olika håll och särskilt
levat kvar hos bönderna i övre Sverige.
För bedömandet av den familjs kulturella och sociala nivå, som 1641
bodde på Tova, betyda de lärda elementen i dekorationen ej så mycket.
Det finns flera exempel i andra landskap både på latinska inskrifter
och antik symbolik av profan art i bondgårdarna. Anderstugans
övriga utrustning och det faktum, att en målare, som varit mäktig
denna dekoration, anlitats, tyda dock onekligen på att den person, som
låtit inreda Tovastugan, stått herrgårdskulturen ganska nära, något
som han ju faktiskt gjorde, åtminstone såsom förvaltare eller
arrendator. Särdeles nya och moderna voro väl dock dessa renässansformer ej
längre på 1640-talet, men materialet torde väl vara för litet från
denna tid, för att av denna omständighet några säkra slutsatser skulle
kunna dragas. Själva stugutypen är ej heller främmande för
herrgårdarna. I flyglarna på många herrgårdar träffar man nämligen på
samma form, och troligen ha dessa ofta en gång varit manbyggnader.
Det är sålunda mycket, som talar för att den typ, det här är fråga om,
en timrad parstuga, varit karaktäristisk för mindre och till och med för
ganska stora herrgårdar före 1650-talet, ja, delvis även efter denna tid.
Tovastugan ger oss således en bild av hur en dylik herrgård kunde
se ut, även om den icke själv med säkerhet varit en sådan. Det kan
mycket väl ha varit en välsituerad bonde, krigare eller fogde, adlig
eller ofrälse, som arrenderat eller förvaltat gården. Någon verklig
kulturell klyfta fanns väl knappast mellan en vanlig adelsman och
ofrälse inom dessa yrkesgrupper. Det som emellertid är av stort
intresse, är, att byggnaden, som typologiskt på det intimaste hänger ihop
både med bondgårdarna och herrgårdsbyggnaderna före 30-åriga
krigets tid, sålunda troligast utgör en mellanlänk mellan bonde- och
herrgårdskultur och på så sätt ger en intressant inblick i de kulturmiljöer,
vi minst känna till från denna tid, nämligen mellanklassens, medan den
samtidigt utgör ett vittnesbörd om den kontinuitet och
traditionsfasthet, som en gång varit svensk kulturs styrka. Tovastugans betydelse
som svenskt kulturminnesmärke är härmed klart. Byggnaden
hand-haves pietetsfullt av sin nuvarande ägare, familjen von Eckermann på
Edeby. Man skulle endast vilja önska, att dess bevarande även för
framtiden vore fullt säkerställt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
