Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett karolinskt slott (Strömsholm). Av Gunnar Mascoll Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8 Gunnar Mascoll Silfverstolpe
senare »en Byggning för Hr Gouverneurerne» — äro fullt synliga å
de gravyrer, som 1693 och 1699 utfördes för Suecia antiqua och som
ge en i detalj riktig föreställning om husens skaplynne, bild 3.
Grundplanen i dem var densamma som för det ståtliga stenhus, de vände sig
emot, ehuru dimensioner och material voro vida enklare. Mycket
skulle vi ge för att ha i behåll dessa träpalats, vilka revos ned under
1800-talets första årtionden.
Till ali lycka kvarstå emellertid en hel rad av de hus, som Hedvig
Eleonora lät uppföra under 1680—90-talen för sin hovhållning och
vilka förlades symmetriskt i förhållande till huvudaxeln, framför och
åt sidan så att de icke skymma utsikten mot de stora byggnaderna från
infartsvägen. Grönskan har väl så småningom gjort en del för att
trassla bort den sköna ordning, som åsyftades, och helt oförändrade ha
icke husen gått igenom tidernas växlingar. Brädfodringen är sålunda
icke ursprunglig och ett av husen — värdshuset — har från början icke
varit rödmålat utan »anstruket» i vit oljefärg med knutar, dörrar,
vindskappor och fönsterfoder grå. Byggnaderna bära än i dag de
namn de hade under riksänkedrottningens tid — pageflygeln,
åldtfru-flygeln (fortfarande bostad för den dam, som innehar denna
befattning) och värdshuset. Denna obeskrivligt trivsamma arkitektur har
uppenbarligen till upphovsman Nicodemus Tessin d. ä., som höll hela
bygget i sina händer och som bevisligen för träbyggnader använt sig
av likartade former. Den anknyter till den sorts klassicism, vilken
behärskade formgivningen i det stora slott, kring vilket dessa trähus
stodo som väldisciplinerade, enkelt klädda tjänare — se den
rytmiska lisenindelningen och portalernas klassicistiska uppbyggnad —
men den har även en viss känning med tidens borgerliga för att inte
säga allmogemässiga träbyggnadskonst. Som fattiga släktingar till
dessa boningshus kunna vi alltså betrakta de boställshus för arméns
befäl, som under indelningsverkets första tid uppfördes efter Erik
Dahlbergs ritningar. På Strömsholm ha de karolinska trälängorna
tydligen bildat en tradition, som varit livaktig ända fram till den
tidpunkt, då den stora stilupplösningen inträdde. Det förefaller mig
åtminstone som om huvudparten av de stugor, vilka uppförts för
stuteriets betjäning — i slottets grannskap eller på Åsen, Herrskogen och
ut mot Utnäslöts exercisslätt — fått något av sin karaktär från
Tessins klassicism i furu och Falu rödfärg. I helhetsbilden av Strömsholm
ha dessa »låga ryttartorp» i varje fall sin andel. Där de ligga inströdda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
