Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mollösund. Av Sven T. Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
Sven T. Kjellberg
byggda makrillbåtar, några gamla kågar och sjöbåtar efter vind och
ström. Ovanför kransen av röda sjöbodsgavlar, i vars rösten sitta
namnbräden, som bärgats i sjön, titta boningshusen fram. I den äldre
delen av läget är det låga rödmålade stugor av gammaldags utseende
och några tvåvåningshus i vita och gula toner, som se herrskapsaktiga
ut. I en krets runt omkring har en yngre generation rest sina hus i
ett brokigt virrvarr av stilar och färger. På högsta toppen står en
väderkvarn av den typ, som brukar kallas kjortelkvarn, synlig vida
omkring. Den dominerar t. o. m. kyrkan, som ligger norrut i läget, i
den lilla dal, genom vilken landsvägen letar sig fram inåt Orust. I
bilismens tidevarv är det lätt att den vägen nå fiskeläget från
fastlandet. På färden över Orust med dess täcka, bördiga dalar,
barrskogar och lövträdsdungar framstår kontrasten mot den sterila,
klippiga kusten i bjärt belysning. Man får också då det riktiga
perspektivet på de två befolkningselement, som här bo vid varandras sida:
bonden och fiskaren.
Mollösunds fiskeläge var redan under sillfiskeperioden vid mitten
av i joo-talet en betydande ort. Där sutto konungens tullare och
rid-fogden över Orust och Tjörn. De bofasta strandsittarna, som fiskarna
kallades, och de som sökte sig till platsen för att avyttra och salta sin
fisk, voro då så talrika, att här byggdes en liten träkyrka, ansluten som
kapellförsamling under Morlanda. Sannolikt kan läget föra sina anor
djupt ned i medeltiden och dess uppkomst sättas i samband med
sillfisket. Det är tydligen även detta periodiskt återkommande fiske,
som i äldre tid varit orsak till dess utveckling. I och med den
blomstrande fiskeperioden under senare delen av 1700-talet tillväxte
sålunda befolkningen mycket starkt, vilket bl. a. tog sig uttryck i en
tillbyggnad av kyrkan.
Vid den tid, som denna skildring av läget rör sig om, 1800-talets
mitt, befann man sig i en av dessa vågdalar i sillens periodicitet, då
knappast en sillfena stod att uppdriva längs kusten. Det hade redan
förflutit en mansålder sedan 1700-talets gyllene år, och skärgården
erbjöd en anblick av fattigdom och förfall. I sina anteckningar om
bohusfisket 1831 framhäver prosten O. Lundbeck den starka
skillnad, som skärgården visade efter den korta tidrymden av blott ett
kvarts sekel. Förr erbjöd den en praktfull anblick. »Ur själva havet
stego kostsamma murar och pålverk, varpå vilade vidsträckta
salterier och trankokerier, längre från stranden såg man rika magasin och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
