Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mollösund. Av Sven T. Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mollösund 237
Bild 13. Middagstid. På bordet den ur spisen tagna stekpannan med sill, vilken
ställes på en brädbit. Vid väggen den öppna tallrikshyllan.
ningen skedde. Vid kokning träddes genom kittelns öron en trästång,
den s. k. räbbarten, vilken i sina fria ändar vilade i två klykor fästa
vid fyrstans ram. — Mitt i skutan var lastrummet, som genom
slin-gerskott delades upp i bingar för att lasten icke skulle förskjuta sig
vid sjögång. Tätt för om mesanmasten var ytterligare ett litet rum,
skälhuset, där blåmusslorna, som skulle användas till agn på
kolje-backorna, förvarades och där man sedan under fisket nedkastade
rockor och annan sämre fisk.
Så snart bankskutorna äro färdiga, bär det av, såvida det är tjänlig
väderlek och veckodag. Ty man avseglade ogärna en torsdag, det
medförde icke någon fiskelycka, och ej heller en lördag eller söndag.
Då man kommit fri från kusten, sättes kursen mot Norge och då
norska landet skönjes på höjden av Kristiansand, följes kusten upp
emot Egersund, där kursen blir VNV ut till sjöss. Har man icke
tillräckligt med agn med sig, går man till norrmännens stora förargelse
in i fjordarna och tar skal, blåmusslor, med rivor. Navigeringen sker
med kompassen och lodet. Gamla fiskare voro så välkända med bot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>