Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folklig tideräkning. Av Martin Pn. Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Martin P:n Nilsson
icke med den i januari utan med vinterdagen, den 14 oktober.
Framhävandet av dessa båda dagar beror på en indelning av året i ett vinter
-och ett sommarhalvår, som var gemensam för de gamla germanska
folken. Den fanns hos anglosaxarna, och hos tyskarna återspeglas den i de
medeltida omskrivningarna för ’år’: ’i ris och löv’, d. v. s. då träden
stå bara och då de ha löv, med flera likartade uttryck, vilka på
runstaven omsatts i bild. Den återfinnes i den egenartade isländska
kalendern, som likaledes indelar året i vinter- och sommarhalvår och i övrigt
lägger veckan till grund: det normala året har 52 veckor — 364
dagar, skottåret 53 veckor = 371 dagar. I halvårets första kvartal före
midvinter, resp. midsommar räknades veckorna framåt: så och så
många veckor av vintern, resp. sommaren ha gått; i det andra
kvartalet räknades de bakåt: så och så många veckor av vintern, resp.
sommaren återstå.
Detta isländska år är intressant för oss, därför att rester av en
besläktad räkning bevarats till våra dagar i södra Sverige och möjligen
även hos lapparna. I Småland och dess granntrakter räknar folket i
’räppar’; på Öland kallas de ’trettingar’, därför att en räpp omfattar
13 veckor; de äro således kvartal. De börja med de s. k. räppadagarna,
Vårfrudagen, midsommardagen, Mickelsmässa, juldagen gamla stilen.
I kvartalen före jul och midsommar räknar man baklänges —
trettonde veckan är kvartalets första vecka —, i kvartalen efter dem
framåt, således samma skillnad som på Island, ehuru ordningen
mellan kvartalen i detta hänseende omkastats. I norra Skåne fanns endast
ett brottstycke kvar, det s. k. ugetalet, vårkvartalet, som började den
6 april, d. v. s. vårfrudagen gamla stilen; man räknade baklänges
börjande med den trettonde veckan. Denna räkning användes för att
bestämma vårens arbeten, och detta är anledningen till dess bevarande.
Vad lapparnas kalender beträffar, består dess likhet med veckoåret däri,
att den inristades på tretton skivor med fyra veckor på varje skiva;
varje vecka hade ett från någon fest- eller helgondag taget namn.
Denna svenska räkning och den isländska kalendern visa samma
indelning och ett likartat räkningssätt, men det finns också en
bestämd olikhet mellan dem. Den isländska räkningen tar endast
hänsyn till veckan. T. ex. sommarhalvårets första dag är torsdagen i
veckan den 9—15 april. I Sverige är veckoräkningen däremot fast
infogad i den julianska kalendern. Sommarhalvåret börjar på
runstavarna den 14 april, oavsett vilken veckodag detta datum faller på. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
