Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ståndsmässig dräkt. Av Sigurd Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8
Sigurd, Wallin
modifikationer av dess föreskrifter. Grundtanken i denna lagstiftning
är, att det vid tiden för stadgans utgivande rådande modet för både
mans- och kvinnokläder skall för framtiden bli oförändrat bestående.
Man fastställer därför bestämda modeller, i vilka tydligen de nyaste
nyheterna i modeväg äro utrensade, och man stadgar straff både för
bärare och tillverkare av kläder av annat snitt. År 1731 heter det
alltså: »Men alle nye påfund i kläder eller annat som brukes och bäres,
böra räknas för wanart och sielfswåld, samt den nyfikne af
weder-börande upsyningsmän tiltalas, och af domaren med etthundrade daler
Silfwermynts plickt anses». Och 1735 kommer en detaljerad
beskrivning på det fastställda modet på mansklädedräkter i form av två
modeller, »nemligen det ena en lifråck med kraga och små Swenska
Upslag, uppå hwilcken hwar och en har frihet at bruka enckel eller
dubbel rad Knappar; det andra en Surtout-Råck med runda
igensydda Upslag och bak uppå med Hake samt Litzor, hwilka på sådane
Surtout-Råckar få brukas af dem, som sådant wilja, dock icke flere
eller i annan ordning än Prof-Råcken utwisar, och komma således de
härtils brukelige stora Upslag, många och djupa rynkor, stoppningar
och styfningar samt öfwerflödiga Knappar at wara förbudne».
Förordningen utmynnar i att fastslå tusen daler silvermynts böter för
överträdelse »på det detta nu faststälte Mode i kläder må uti alla tider
bibehållas», som det troskyldigt nog heter som om lagstiftarna kunnat
vara blinda för det faktum, att modet på kläder alltid, liksom andra
livets yttringar, uppfört sig på samma sätt som en flytande ström,
t. o. m. som en strid och mäktig ström.
Gustaf III:s allbekanta svenska dräkt är det närmast följande
försöket i samma anda som frihetstidens modehämmande
dräktlagstiftning. Som det plägar gå med mäktiga herrars önskningar, blev Gustaf
III:s dräktreform iakttagen av alla dem, som önskade bibehålla sin
herres bevågenhet eller över huvud icke kunde undvara denna, men
något varaktigt uppdämmande av modets ström kunde ej heller den
svenska dräkten åstadkomma.
Gustaf III:s dräktbestämmelser avsågo visserligen ett gemensamt
dräktsnitt för hela folket, men det var å andra sidan noga sörjt för att
ståndsskillnaderna skulle bli tydligt framhävda i dräkten för alla
grader alltifrån hovet till bönderna. Just bondeståndet erbjuder för
övrigt genom hela den period, då dräktskickets utveckling kan
studeras, ett mycket rikligt och gott material. Avgränsningen gent emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
