Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra konstnärliga landskapskaraktärer. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3° Sigurd Erixon
Bild. io. Vägg- och takmålningar av Anders Ersson i Ullvi, Leksand, 1828. Stuga i
Uppsalje by, ]ärna sn, Dalarna.
Folkkonstmaterialets ålderdomligaste skikt tyda på, att den
konstnärliga läggningen hos vårt folk i grund och botten varit densamma
under medeltiden som senare. Den nyare tidens stilformer ha
visserligen i det stora hela slagit igenom överallt, men detta har icke skett
samtidigt eller på samma sätt, utan nästan varje landskap eller större
bygd har reagerat på sitt särskilda vis eller på grund av sin ekonomiska
situation vid olika tidpunkter låtit än den ena, än den andra
konstarten, tekniken eller stilepoken bli dominerande.
Till jämförelse må folkdräkterna betraktas. Skånes, Blekinges och
Syd- och Västsmålands äro de rikaste. Framförallt gäller detta om
smyckena, de broderade detaljerna och huvudbonadens
konstmässig-het. Parallellen med folkfesterna, som liksom dräktskicket färgades av
närheten till kontinenten, ligger i öppen dag. Den oerhörda
utveckling, som dräktritualen vunnit i övre Dalarna, svarar mot landskapets
täta bybebyggelse och ålderdomliga kulturtyp i gemen. Det finnes
emellertid också utanför dessa reliktområden några bygder, vilkas
folkdräkter genom rikedom eller konstnärlig hållning äro särskilt mar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
