- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Fjärde bandet (del VII & VIII) /
60

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra konstnärliga landskapskaraktärer. Av Sigurd Erixon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 2

Sigurd Erixon

Bild jo. Selkrok från Järvsö sn, Hälsingland. Nordiska museet.

mentsrulleformer, bild 31. Detta motiv möter man långt fram på
1700-talet i kustlandskapen från och med Ångermanland, mest dock
i Hälsingland men även ända in i östra Dalarna. Hur stark denna
tendens till stilisering varit, antyder också den geometriskt rätliniga
tillskärningen av de med gustavianska girlander och växtornament
smyckade klockor och skåp, som under 1800-talets början voro på
modet i Ångermanlands kustbygder. Det är intressant att se, hur
litet rokokon egentligen gjort sig gällande här liksom i vår folkkonst
i allmänhet. I Ångermanland, där många mästare äro kända sedan
1700-talets förra hälft, uppehöll man barockformerna ända fram
till 1780-talet, bild 29, men då övergingo sådana män som till exempel
Per Persson i Käxed under en kortare tid till rokokon och skapade
hastigt både originella och eleganta rokokoformer. De egentliga
rokokobygderna ligga emellertid mera i väster, vilket på sätt och vis
hänger ihop med att rokokon ju utbildats i Västeuropa. I Härjedalen,
Västerdalarna och västra Värmland, delvis också i Jämtland, märker
man en livligare profilering och en stark om ock ganska sen
anknytning, särskilt under 1800-talets förra hälft, till den engelskfärgade
norska rokokon. Den svenska varianten är i grunden mera
fransk-betonad och övervägande en slottssak. Hos våra bönder märkes den
kanske mest inom måleriet samt i några möbelformer och en del
småsaker. Här må även erinras om de elegant svängda förstukvistarna i
Ljusnans dalgång från Järvsö—Ljusdal upp i Härjedalen. De äro en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-4/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free