Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emellan skogen och plogen. Av Åke Campbell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xo 6
Åke Campbell
bild 2. Skogskanten följer sålunda här ungefär den för Skånes
naturområden så karakteristiska diagonallinjen tvärs över provinsen.
Den resande, som på 1700-talet färdades från norr till slätterna i
söder, kunde vid passerandet av skogskanten märka en betydande
förändring. Medan han förut sett ett skogslandskap, där yxan varit
kulturens viktigaste redskap, finner han, sedan han väl tagit sig igenom
övergångsområdet risbygden och kommit ned på slätten, ett
åkerbrukslandskap, format av plogen. Yxan och plogen beteckna var sin
art av hushållning, den ena utmärkande för skogsbygden, den andra
för slätten. Och det är alltså dessa olikartade hushållningsformer, som
förläna landskapet helt olikartad kulturkaraktär.
Slättbygdshushållningen, som strävar efter ett överskott av säd, gynnar ensidigt åkern
på övriga ägoslags bekostnad. I denna skoglösa åkerbygd råder då
brist på byggnadsmaterial av trä, ris till hägnad samt ved och ris till
bränsle. Ofta finnes ej ängshö eller bete nog till kreaturen, utan dessa
måste sändas på betesgång upp mot skogskanten i risbygden.
Skogsbygdshushållningen åter intresserar sig blott för skogen. Penningar
till skatten och till inköp av säd och andra slättbygdsprodukter
erhållas genom försäljning av virke, ris, träkol, tjära, pottaska eller
träslöjdsalster. Åkern står tillbaka och ger ofta ej ens till husbehov.
Skogshushållarens typiska odlingar i svedjor och skogslyckor
innebära en kultur av extensiv art. Här råda naturformerna i
landskapsbilden. På slätten däremot ger åkerbruket även en yttre prägel av
intensiv odling.
Men vilken är den landskapliga karaktären hos den bygd, som
ligger vid skogskanten »emellan skogen och plogen»? Är det här blott
frågan om en blandning av skogs- och åkerformer, ett
övergångsområde, i vilket slättbygdsformerna så småningom taga överhand
söderut och skogsbygdsformerna norrut? Nej! I stort sett är denna
mellanbygd, risbygden, en särartad bygd med självständig karaktär,
som dock typologiskt kan inordnas mellan slätten och skogen på
samma sätt, som ängen och beteshagen eller i Skåne betesmarken eller
fäladen kan placeras mellan åkern å ena sidan och skogsmarken å den
andra. Medan skogsbygden har skogbevuxen utmark som sin mest
karakteristiska mark och slättbygden åkern, utgöra i risbygden ängen
och fäladen för höskörd och betesgång karaktärsmarkerna. Ty här
är hushållningen lagd på kreatur och hästar. Och landskapet formas
till äng och fälad av lien, lövkniven och mulen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
