Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taklagsöl. Av Gösta Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i86
Gösta Berg
tet på dalen återstod nu bara att bära upp ’gubben’ och ’gumman’.
’Gubben’ var en tallruska och ’gumman’ en liten gran, och de skulle
bäras upp av den pojk och flicka, som lottats ut till
det.–-Tvekande drogo flickorna sina lotter — det var som om det gällt livet.
Den som drog längsta stickan skulle bli gift det året, och pojken och
flickan, som följdes åt uppför dalkullen, skulle bli ett par.–-
Alla jublade, när Anna-Greta drog stickan. Men skrattet vände sig
till jubelskrän, när Gam-Erik drog den andra. Nog gjorde flickan
sura miner, men hon måste hålla god min i leken och vandra uppför
kullen med den avskydde gamkarlen. Där stucko de så ned ’gubben’
och ’gumman’ i torven, medan hela laget sjöng en gammal dallåt.»
I samma landskap har jag ett liknande belägg från Skellefte socken.
Där talas endast om en »grankäring», men lottningen bland flickor
och pojkar är densamma. Det är för övrigt märkligt, hur just
tjärdalarna och ibland även kolmilorna på vitt skilda håll i östra Sverige
försetts med maj av samma slag som byggena. Vanligen har det varit
den enkla gröna ruskan, men på Gotland har man stundom till och
med kostat på sig »kryss u krans» på tjärmilan. Ganska tydligt
skymtar här majens djupare och likväl för oss så svårförståeliga innebörd av
ett överförande från naturens rike till det uppförda byggnadsverket
av kraft till välgång och skydd emot allt slags olycka.
Bild 12. »Byggedocka». Norra Unnaryds kyrkby, Mo hd, Småland 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
