Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det Tegnérska skaldehemmet i Lund. Av Ewert Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 6
Ewert Wrangel
Ett hedersrum bland inventarierna i matsalen intog fordom en
utsökt vacker pokal, bild 10, av slipat glas med lock av förgyllt silver,
ett arbete troligen från 1600-talets slut. Det är en släktklenod, som
länge gått i arv i Värmland, troligen Geijer—Forsell—Seidelius; den
kom från Tegnérs morföräldrar, prosten Seidelius’ i Kila, till den
Tegnérska släkten, som nu ägt den i omkring 150 år. Senast har den från
professor E. V. Tegnér i Lund kommit till dennes brorson redaktör
Torsten Tegnér.
Hushållet ökades efter hand under de något mer än tolv år, som den
Tegnérska familjen bodde här i n:r 311. Förut hade man kunnat nöja
sig med två pigor, nu blev det redan från hösten 1813, då man
flyttade hit in, tre sådana och därefter tidvis fyra.
Från 1821 skedde den förändringen att, efter Lena Lisa Lagerlöf,
en annan anhörig inträdde i familjen; det var Tegnérs föräldralösa
systerdotter Sara Hertz, nu 20 år gammal; hon står inflyttad från
Göteborg nämnda år. Emellertid behövdes snart ytterligare hjälp i
huset; fru Anna Tegnér synes dessa år också varit rätt klen. Så
anställdes som hushållerska en »jungfru» Marie Hyberg, bördig från
Lund; hon var sannolikt syster till den sedan i stadens annaler
beryktade rådhusvaktmästaren Hyberg, som man skyllde för diverse
upptåg och spratt, och som icke drog sig att smått skämta med stadens
vällovliga magistrat, enkannerligen dess borgmästare.
Marie Hyberg stannade blott några år, tills familjen flyttade till
Växiö. Jämte de tre pigorna antogs hösten 1824 »flickan» Jakobina
Borg samt en dräng. Före biskopsutnämningen, som medförde täta
resor till Småland, hade Tegnér säkerligen icke hästar och dräng, även
om han hade stall och möjligen en vagn. Resorna ut till pastoratet
skedde nog med hästar från Stävie boställe. Sista året i Lund stadde
Tegnér också en betjänt, Bengt G. Ekelund, varom husförhörsboken
upplyser. Även denne följde med till Växiö; och likaså två pigor,
Maria Jonsson samt Jakobina. — Margreta Eriksdotter från Lyngby
hade tjänat flera år i familjen, men det är om en annan tjänarinna,
Malena, som den vackra traditionen går, att hon skulle, enligt Tegnérs
anordning, sköta de svalor, som plägade hålla till och t. o. m. ha bo i
förstugan (eller vinden däröver); dessa skulle hon varje morgon släppa
ut och varje kväll passa på att dörren icke stängdes förr än de
kommit in.
Till familjen räknades också informatorerna. För år 1818 uppgives
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
