Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det Tegnérska skaldehemmet i Lund. Av Ewert Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 6
Ewert Wrangel
trädde Reslövs pastorat, haft något mindre löneinkomst än sina äldre
kolleger.
Ännu på 1820-talet voro de s. k. överflödsförordningarna gällande,
om än modifierade. För vissa som lyx betraktade bruks- eller
förbrukningsartiklar fick man betala en viss avgift. Den som ville undvika
detta, var naturligtvis angelägen att kunna deklarera: »Brukar inga
överflödsvar or». Sådana uttryck förekomma en och annan gång å de
egenhändiga, ännu i behåll varande uppgifterna till mantals- och
skatteskrivning för akademistaten, »den akademiska jurisdiktionen».
Mycket ofta saknas dock sådana deklarationstillägg —
skattemyndigheterna hade väl då fria händer. Ett par prov kunna ge oss litet
kulturhistoriskt jämförelsematerial. Den 77-årige professor A. J.
Retzius deklarerade 1820: »Brukar vin, brännvin, tobak, té och kaffe.
Inga siden-, mahogny- eller förgyllda möbler, ej heller sidenkläder
brukas i huset.» C. A. Agardh lämnade i slutet av 1814 denna
uppgift: »Brukar guldur, icke tobak, äger ej sidenmöbler»; några år
senare heter det i hans deklaration: »Brukar vin, kaffe, kort», och för
hustrun: »Brukar kaffe och siden». Vanliga äro sådana uppgifter som:
»Dricker vin och kaffe» och »Avsäger sig allt bruk av tobak». Elias
Fries, magister docens, uppger 1818 (då ännu ogift): »Brukar vin och
spelar kort, men nyttjar ej tobak».
Vad Tegnér beträffar så synes han icke ha tyckt om att göra sådana
intima förklaringar, endast en av de i behåll varande, av honom
lämnade mantalsuppgifterna innehåller en sådan deklaration; det är den
han skrev den 12 november 1813, alltså då han nyss var inflyttad i
den nyköpta gården. Det heter där helt kort: »Nyttjar guldur. Har
en hund».1 År 1804 finner man i mantalslängden för Lunds stad
antecknat, att docenten E. Tegnér hade silverur. Mest bekant av de
hundar, som den Tegnérska familjen under tidernas lopp hade hos sig,
är Atis. Denne var »en frodig, svartnosad mops», skaldens
»favorithund, som i tolv år varit från honom oskiljaktig» — säger Böttiger —
»och ännu aldrig försummat någon grekisk lektion. När hans herre
går upp i katedern, följer Atis med och tager sin plats vid hans fötter.
1 I denna uppgift — som jag meddelat i en uppsats i Sydsvenska Dagbladet den 16
mars 1931 — har han först skrivit och så utstrukit följande rad: »Vill idka
brännvinsbränning med 55 kannors panna». Säkerligen gällde denna plan Stävie boställe, där den
förre brukaren flyttat och kanske på den nye boställsinnehavaren överlåtit en
brännvinspanna. Denna kom väl icke Tegnér att taga i bruk. Kanske hans uppgift härom var ett
utslag av hans skämtlynne. Anmärkningsvärt är att han, som annars är synnerligen
ordentlig, i denna mantalsuppgift uteglömt sin mellersta dotter Göthilda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
