Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stugans dragning. Av Emelie v. Walterstorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2x8
Emelie von Walter stor ff
vill bli av med. Även i Sydsverige hängdes stundom täcken på dessa
bjälkar, och i Hälsingland förekomma broderade hänglakan på stänger.
Till sådant, som fordom bildade den textila ombonaden i rummet,
hörde, såsom förut nämnts, sotlärftet. Bruket av ett sådant har
fort-levat hos allmogen och visar flera varianter, dels det lakan, som
ovanför sparrlakanen i västgötastugan kunde bilda ett horisontalt innertak
och som har sin motsvarighet på andra håll i Sydsverige, jfr bild i och
2, dels en särskild, rikt mönstrad takloimmel eller bordpäll. I synnerhet
från Småland men även från Halland och södra Östergötland har man
sådana bevarade. De kunna vara helt knutna med ornering i
träd-ning med olika färger, sammanhållna med smala lärftribbor och
prydda med nedhängande tofsfransar. Andra bestå av fyrkanter
eller våder av lärft, omväxlande med spetsartade fyrkanter eller
bårder. Således nära besläktade med de förut omtalade sparrlakanen,
väggförlåtarna m. fi. vägg- och takbeklädnader, skilja de sig från
dessa därigenom att de spändes vågrätt över matbordet vid jul och
andra fester. I Värend och Virdarne talar Hyltén-Cavallius om en
med sol och stjärnor rikt bemålad takhimmel av trä, uppburen av
högsätesstolparna vid husbondens och matmoderns platser, som vid
högtider täcktes med en duk, i vars mitt fästs en halmkrona.
Takhimmelns lärftvåder kunde stundom vara prydda med
munkabälts-vävnad.
Även i det övre Sverige har kvarlevat en tradition, som bjuder, att
en päll eller takhimmel vid bröllop spännes över de förnämsta
platserna. Ingen speciell typ av bordpäll finnes dock bevarad från detta
område, utan man synes under senare århundraden ha nöjt sig med ett
täcke av något synnerligen uppskattat slag, vanligen ett
västgötatäcke, eller ock har man spänt upp ett lakan, som draperats med
brokiga silkeskläden eller prytts med pappersrosor eller annat. I Floda
var västgötatäcket med linnebotten och ullgarnsinslag i upphämta en
sådan bordpäll, kallad bimmelsåklä. Från Gästrikland och Bohuslän
omtalas nyssnämnda bruk av lakan, prytt med silkeskläden.
Slutligen är att nämna, att bord- och sängtäcken av olika sorter på
flera orter ersatte såväl vägg- och takbeklädnaden som pällen. I
Skåne brukades exempelvis ett röllakanstäcke som päll och på väggen
bakom hedersplatsen vid översta bordsändan, i gässbostugan i Leksand
krusvepor av alla slag till vägg beklädnad och päll. I Västergötland
brukade stugan vid högtidliga tillfällen klädas med rosengångstäcken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
