Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonhundratalets herremannabostad. Av Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
Erik Lundh er g
Dessa separatvåningar omfatta förmak, kammare och garderob.
Garderoberna äro välvda samt försedda med en i ett särskilt utbygge
förlagd »privet» och voro ämnade till förvaring av kläder m. m. men
rymde även sovplats för kammartjänaren eller kammarpigan.
Våningen i sin helhet visar sålunda icke mindre än fyra småvåningar
samt salen och några enkelrum.
Det är ganska betecknande, att denna i och för sig så klart
genom-bildade plan alis ej kom att användas såsom avsetts. Ena garderoben
blev t. ex. fältherrens förmak, en annan grevinnans sängkammare, en
tredje konfektkammare o. s. v.!
Vi få tänka oss tidens herresäten i belysning av dessa förhållanden.
Gamla sedvänjor tränga igenom de nya bostadstyperna. Vi måste
därför en smula granska äldre förhållanden för att erhålla en något så
när fullständig bild av 1600-talets herremannabostad.
Ett ypperligt exempel på det äldre ijoo-talets slott erbjuder
Malmöhus, som visserligen ursprungligen är danskt men dock torde
kunna representera en även hos oss förekommande bostadstyp.
Slottsbyggnaden har fyra våningar, markvåning, mellanvåning och
kungsvåning samt skyttegångsvåning i anknytning till
vindsutrymmena. Var och en har direkta ingångar från borggården men däremot
ingen inbördes trappförbindelse. I gårdsfasadens mitt är ett
trapp-torn anbragt, men genom detta kommer man endast till
kungsvåningen samt, av allt att döma på grund av en under byggnadstiden
företagen förändring i den ursprungliga planen, även till vinden och
skyttegången. Mellanvåningen är delad i två hälfter utan inbördes
förbindelse samt med var sin ingång från gården.
Kungsvåningen har i mitten ett smalt vaktrum, vari trappan
mynnar. På ena sidan om detta vaktrum ligger riddaresalen och bortom
denna frustugan, på den andra ligger konungens stuga och
därinnanför en kammare. Alla rum äro försedda med murade öppna spislar,
stugan dessutom med kakelugn. Till frustuga och kammare höra
»priveter», inlagda i muren eller utbyggda framför denna.
Ena hälften av mellanvåningen utgör ståthållarens bostad,
omfattande förstuga, stuga och kammare, vilken sistnämnda här
apte-rats till frustuga, samt, på andra sidan förstugan, av ett rum, svarande
mot riddaresalen i kungsvåningen.
Dessa våningsplaner erinra på ett förbluffande sätt om den
boningshusform, som exemplifierats i tredje bandet av Svenska kulturbilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
