Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonhundratalets herremannabostad. Av Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sextonhundratalets herremann ah ostad 239
Bild 6. S. k. Helgeandshuset i Linköping.
1400-talet.
Byggnaden har sannolikt haft den
användning, som det traditionella namnet
anger, men representerar dock utmärkt det
senmedeltida boningshuset med tvenne rum
i vardera av de båda våningarna, ett större
och ett mindre (sal eller gäststuga och
kammare) samt verklig källare. Mellanväggen är
i undre våningen murad, i den övre utförd
i grovt skiftesverk. I byggnader av denna
art torde bottenvåningen vara bostadsdel
med gäststuga, övre våningen festavdelning.
herregårdstradition för bostadsrummens förläggande i bottenplanet
och festvåningens en trappa upp.
En hel rad mindre slottsbyggnader av samma art som dessa skånska
kunna påvisas i vårt land under 1400-talets slut och under 1500-talet.
Aug. Hahr har gjort sig stor möda att uppleta sådana. Vi äga
emellertid även bostadshus av ännu äldre art, framför allt på Gotland och
mest bekanta genom Nils Lithbergs undersökningar. Biskopshuset i
Vadstena samt det s. k. Helgeandshuset i Linköping ge även prov på
sådana byggnader. Vanligen ha dylika hus tvenne våningar med
vardera två rum, och i regel ha alla dessa rum egna ingångar direkt
utifrån, i ena långsidan. I de flesta fall synas svalgångar av trä ha lett
utefter fasaden och förmedlat tillträdet till de olika rummen.
Det är svårt att förstå, huru en sådan byggnad varit bebodd.
Markvåningen tyckes alltid hava ägnats ekonomiändamål och kan ibland
vara ren källare, den övre är avsedd för bostadsbruk.
Riddaresals-våningen saknas oftast. Det ena rummet plägar vara större än det
andra, och torde svara mot pelaresalen å Glimmingehus, medan det
mindre utgör stuga. I vissa fall torde användningen dock snarare
svara mot stuga med inre kammare.
En särskilt viktig grupp av bostadshus utgöra klostrens abbots- eller
abbedissebostäder. Vi ha i behåll rester av flera sådana t. ex. i Alvastra
och i Vreta. I det senare klostret låg abbedissans hus ytterst i östra
byggnadslängan. Endast bottenvåningen är bevarad och visar en mot
norr och öster genom arkader sig öppnande hall, vars inre och mindre
del är avskild genom en tvärvägg samt försedd med eldstad.
Ovanvåningen har säkerligen haft samma indelning — motsvarande de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
