Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonhundratalets herremannabostad. Av Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 Erik Lundberg
rum, skrivkabinett, medan den forna dagligstugusidan så småningom
blir kvinnornas avdelning av huset. Det händer t. o. m. att den
dagliga matsalen blir frustuga omgiven av jungfrukammare, pigkammare
och sängkammare, den sistnämnda nu enligt de nya sederna med
kabinett för frun samt garderob.
Frustugan utgör f. ö. en mycket egenartad del av bostaden. Den
är husets kvinnors dagligrum och arbetslokal. Här väves och spinnes,
broderas och sömmas men egendomligt nog tyckes rummet sakna fast
bestämd plats i bostadsplanen. Vi finna den placerad än här än där.
Av allt att döma har man först sent upptagit frustugan såsom del av
bostaden. Kvinnorna synas före 1500-talet ej hava haft någon alldeles
avskild del inom densamma åtminstone, och då den nya tiden fordrar
en sådan har dess plats blivit godtycklig och varierande.
Innan vi ingå närmare på i6oo-talsslottens olika typvariationer och
olika utvecklingsfaser måste vi dock syna en annan av deras rötter.
Vad vi ovan träffat på utgör nämligen blott en av dessa, det
tvårummiga, mindre huset. Den andra hustypen är den stora hallbyggnaden,
hos oss bäst känd genom Bengt Thordemans undersökning över
Alsnö hus.
Vi finna denna byggnadstyp måhända mest utpräglad, och i varje
fall i mycket ålderdomlig form i de tyska kejsarpalatsen från tidig
medeltid, t. ex. i Goslar, men även i Henrik Lejonets borg
Dank-warderode i Braunschweig. Dessa hallbyggnader bestå av tvenne
våningar, vardera med en väldig hall samt ett mindre rum. Den övre
hallen öppnar sig å ena långsidan med kolonettarkader. I Goslar
öppnar sig även bottenvåningen med arkad utåt — liksom i våra
abbot-bostäder — medan i Braunschweig en sluten sal bildats.
Från övre våningen leder åt ena sidan en smal gång till
slottskapellet och till den egentliga bostaden, som är förlagd till ett torn. Detta
är ganska karakteristiskt. I den stora hallbyggnaden är det svårt att
inpassa ett litet, uppvärmbart boningsrum, och man väljer därför
tornet som lokal för detta.
Hela denna byggnadstyp återgår f. ö. på byzantinska mönster.
I Konstantinopel finnes ännu bevarat ett dylikt palats, det s. k.
Tek-fur Serai, med öppen bottenhall, mellanvåning med tvenne salar, en
större och en liten, jämte passage till en tornkammare. Dessutom
finnes även en övre våning, omfattande en enda stor sal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
