Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonhundratalets herremannabostad. Av Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 Erik Lundberg
Bild 24. Sparreska palatset i Stockholm.
Efter ritning av Tessin d. y. i Nationalmuseum. Jämförd med Drottningholm visar
planen stora överensstämmelser. Kring den ovala salongen (resp. galleriet) gruppera sig
förnäma rum med vardera sitt förmak, men de viktigaste rummen äro dock förlagda till
flyglarna. T. h. den stora salen, t. v. sängkammaren med sitt förmak, sin alkov, två
kabinett samt garderob med egen trappa. Den äldre slottstypen med salssida och
sängkammaresida blandar sig här med de nya franska normerna.
de äldre slottens hela festvåning, ehuru galleriet verkligen är en
sammanbindande led, ej en skiljande.
Den egenartade blandningstyp, som Drottningsholm utgör,
återfinnes i olika variationer i andra slott från 1670- och 8o-talen.
Karakteristiskt för dessa är, att man alltid återfinner en sängkammaresida
med alkovrum, förmak och kabinett samt vanligen också en salssida,
ehuru det någon gång, t. ex. på Sjöö, förekommer att salen ligger i
mitten. Vanligen ligger den dock i ena flygelpartiet — liksom det
franska galleriet, och då inskjutes i mittpartiet en rumsfil kring en
mestadels oval mittelsalong, men denna rumsfil dominerar alis ej i
planen. Goda exempel på dylika planer äro Sparreska och Bååthska
palatsen i Stockholm, — det förra enligt Ragnar Josephssons forsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
