Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska fäbodar. Av John Frödin. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA FÄBODAR
II. FÄBODTYPERNA
Av JOHN FRÖDIN
Karakteristiskt för vårt folk synes hava varit, att det
övervägande varit organiserat i byalag. Dessa voro i huvudsak
ekonomiska eller kooperativa sammanslutningar, som gingo ut på ett
gemensamt bedrivande av näringen. Boskapen var visserligen enskild
egendom och sköttes om vintern av varje åbo i hans eget fähus. Men
om sommaren vallades den på byns ansvar av en av byalaget anställd
och avlönad personal på betesmarken (skogen), som var gemensam
egendom. Sannolikt voro även sommar fähusen byalagets.
Fäbodarna anlades på samfällighetens mark (skogen). Där skulle
boskapen skötas genom den av byalaget utsedda och avlönade personalen.
Fäbodställena blevo därför byalagets egendom. De bestodo av
en eller högst två stugor, kokhus, mjölkbod, ost- och smörkällare samt
fähus till ett antal, som motsvarade kreatursmängden på vallen, och
lador, om hötäkt fanns. Alla dessa byggnader tillhörde byalaget eller
rättare dem av byns bönder, som hade kor vid vallen. De
sammanfattades under benämningen fäbodlaget.
Man begynte tidigt använda gödseln, som samlades i fähusen vid
fäboden, till förbättring av gräsväxten därstädes, så att en täkt
bildades. Den blev givetvis fäbodlagets. Men höet, som erhölls på
densamma, skulle användas om vintern, då varje åbo själv skötte sina
kreatur hemma på sin gård. Höet måste därför delas mellan
delägarna i fäbodlaget. Denna delning, som återkom varje år, blev ej så
maktpåliggande, så länge vallarna voro små och foderskörden obetydlig.
Sannolikt utbildade sig bestämda, i byordningarna fastställda
metoder för denna delning av samma slag som de ålderdomliga
beräkningsgrunder och sedvänjor, vilka ända fram emot våra dagar
tillämpats vid fördelningen av höskörden på de stora gemensamma
ströängarna och myrslogarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
