Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den finländska herrgården av 1700-talstyp. Av Kurt Antell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33o
Kurt Antell
I judarnas porcellaine bod vid Skeppsbron finnas färdige porcellains
kakelugnar, och göras jämväl efter mått mot 5 RD. per styck. Hos
italienaren Matsa finns kopparstick illuminerta av de finare, tjänliga
att fästa i medailloner på dörrstycken. Dörrstycken göras av
bildhuggare i Stockholm, vartill mått översändas, då de kunna målas eller
förgyllas efter önskan.» Ännu kan man på gårdarna finna exempel
på, att även mobilier av hög kvalitet funno vägen till Finland.
Bilden av 1700-talsherrgårdarna i Finland skulle bliva ofullständig,
om icke förekomsten av anspråkslösare, mera provinsiellt betonade
herresäten skulle antydas. Till denna kategori hör den nyländska
skärgårdsegendomen Eriksnäs, tillhörig den intressanta släkten
Nordenberg-Nordenskiöld, med sina småtäcka mangårdsbyggnader
uppkrupna på klipporna, bild 11. Hit kan i viss mån hänföras även den
rätt stora byggnaden på Lindnäs i södra Tavastland, uppförd år 1781
av överjägmästar Ekblad, sannolikt efter egen ritning. Frånsett den
strängt symmetriska anläggningen uppvisar själva byggnadsplanen ett
intressant drag, i det att salen i husets mittparti är utbyggd för
åstadkommande av större ljustillförsel.1 Slutligen bör i detta sammanhang
nämnas Frugård i Jorois socken i Savolax, representerande en
kulturkrets för sig, bild 12 och 13. Denna gustavianska idyll är skapad av
fru Hedvig Juliana Munck, född Wright, moder till Gustav III:s
gunstling, stallmästaren greve A. F. Munck, som på 1780-talet lät
uppföra byggnaden i fråga. Måhända genom bemedling av sin son
rekvirerade fru Munck, såsom traditionen förmäler, en dekoratör från
Stockholm, av vars konstförfarna hand de välbevarade målade
lärfts-tapeterna i fem rum härstamma. I de olika ornamenten igenkänner
man den fullt utbildade gustavianska stil, vars svenska kynne är så
påtagligt. Det enkla vita bohaget bidrager till att förstärka intrycket
av ett ljust och harmoniskt svenskt krigsmannahem, där en av de
tappraste och mest trofasta, översten Berndt Adolf Grotenfelt haft
sin hemvist.
1 Jämför Manne Hofrén, Indelningsverkets boställen, Svenska kulturbilder, Del V,
sid. 139 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
