Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk kulturgeografi från etnologisk synpunkt. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk kulturgeografi
21
Bild 14. Framkammar stuga. Lilla Haga, Molla sn, Kullinge hd, Älvsborgs län,
Västergötland.
heter endast i basturna. Utanför detta område tyckes mesulan
(mittstolpen) ej heller vara alldeles okänd. Den har sålunda spårats
även på södra Öland. För övrigt tyckes den vara okänd i vårt land.
Det är ännu icke möjligt att avgöra, om mesulakonstruktionen beror
på en sekundär import från Jylland över norra Halland och södra
Bohuslän genom Västergötland upp till Vänern eller om vi här ha att
göra med ett reliktområde för en åtminstone i nedre Sverige sedan
förhistorisk tid inhemsk företeelse, som en gång haft större
utbredning. Kanske även de på logbalkarna ridande stolpstegarna i våra
nordligare logar ursprungligen härstamma från dylika åsstöd?
Det karakteristiska för både yttre Sydvästsverige — med undantag
av korsvirkesområdet i nedre Skåne — och inre Götaland, är
skiftesverket med täta stolpar i loglängorna, bild 15. Det förekommer här
till och med i boningshusen. Detta skiftesverk avtar sedan i frekvens
mot norr och förändras där i kombination med knuttimringen. Det är
alltjämt ganska kraftigt utvecklat i Kalmar läns slättbygder, på Öland
och Gotland. Ett annat, nordvästligt huvudområde har det i
Västergötland med nordgräns vid Tiveden, i södra Dalsland och mellersta
3 — Svenska kulturbilder V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
