Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk kulturgeografi från etnologisk synpunkt. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk kulturgeografi
45
Bild. j6. »Kornsnesar», Böda sn, Dalarna.
Gårdssystemet liksom hustyperna och timmerkonstruktionerna ha av
bevarade rester att döma förr varit av mera nordlig karaktär än
senare, men gränsen har omväxlande legat i södra Östergötland och i
Småland. Medan treskiftesbruk präglat Skånes slättbygder, Skaraborgs
län och södra delen av Kalmar län, vidtog i norra Kalmar län systemet
med halva åkern i säde och halva i träde eller tvåskiftesbruk, som
också varit den allmänna brukningsformen för jorden i hela östra
Sverige, inre Svealand och Bergslagen samt i Norrlands kustlandskap
och slättbygder till och med Härnösands stift. Även i Finland och
Estland ägde tvåskiftesbruket stark ställning. I norra Kalmar län och
Östergötland börja också de nordsvenska skärorna och räfsorna,
varjämte gärdesgårdstyperna och de rikligt bevarade svalgångsbodarna
vittna om förbindelserna norrut.
Mellan östra och inre Svealand bliva olikheterna ej så framträdande
förrän norr om Mälaren, där äldre typer börja dominera såsom
Nordsveriges förelöpare. Bergslagens säregenhet förmärkes tydligast uti dess
rika användning av järn i olika former, varibland gjutjärnsskorstenen
och de runda ugnarna av »kanonmodell» särskilt måste framhävas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
