Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gränna. Av Sigurd Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 2
Sigurd Wallin
Bild ii. Bergsgatan med berget omedelbart bakom de små gårdarna, sedd från
Brahegatan invid Franckska gården.
bred genom gamla täta och trånga kvarters- och gatusystem. Det är
denna period, som givit Stockholms gamla stad dess reguliärt
rätliniga Nygatskvarter och malmarna deras raka genomgångsgator. Och
det är samma period, som ut ifrån Uppsala schackbrädesplan drog
milslånga snörraka landsvägar. Det är tydligt, att det är samma
regu-laritetsideal, som inverkat på Gränna stadsplan, fastän det där blivit
tillämpat i sådan samklang med en rätlinjig natur, att Gränna
förefaller att vara ett lika naturvuxet samhälle som medeltidsstäderna med
deras mjuklinjiga gatunät. Per Brahe och renässansidealet ha
emellertid ingripit kanske mer än man tror sig se. Från Brahehus med dess
fria översikt över nejden har Per Brahe känt sig kunna hålla sitt
vakande öga över sitt land. Man har också hans direkta befallning om,
att stadens långgator skulle riktas så, att man från Brahehus kunde se
rakt igenom dem. Detta och många andra drag är en påminnelse om
att Gränna är en anlagd stad, ett samhälle som har en energisk
lands-faderlig länsherre att tacka för sitt upphov och sin utformning.
Städer i kontinental bemärkelse har Sverige i äldre tid ej haft så
synnerligen många, d. v. s. utpräglade borgaresamhällen med sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
