Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gränna. Av Sigurd Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gr änna
65
Bild, i <,. Salen i den Francks ka gården under den sista ägarinnans tid. Genom
dörrarna ser man in i två hörnrum på gaveln mot tvärgatan.
manhängande bebyggelse inom ett begränsat, oftast befäst område.
Det torde knappt vara fler av våra gamla städer än Stockholm och
Visby, som nu kunna visa prov på stadsbebyggelse i den meningen,
och det är tvivel underkastat om vi över huvud ägt några fler, som
hållit det måttet. Förhållandet har nämligen varit det, att
stadsbefolkningarna hos oss icke kunnat helt livnära sig på rent borgerliga
näringar, handel och hantverk, utan regelbundet behövt därbredvid idka
jordbruk, fiske eller dylikt. Detta hälftenbruk mellan borgare- och
bondenäring har gett sin karaktär åt alla våra småstäder, vilkas
gårdsbildning rönt ett starkt och avgjort inflytande av lantgårdens
anordning. En reguliär svensk stadsgård bör därför uppvisa utrymmen även
för husdjur, foder och andra lantbruksprodukter etc. förutom sådana
hus, som krävas för ett borgerligt yrke. Detta skapar behov av stort
utrymme på en stadstomt utöver den plats framme vid gatan, som
boningshuset intar. En fullständig stadsgård blir ett helt komplex med
i regel en kringbyggd gård bakom gatuhuset och därinnanför
ladugårdsfyrkant, trädgård och kanhända i omedelbart samband också
åkerjord. I enlighet med sådana förutsättningar för ett svenskt bor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
