Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sländspinning i Sverige. Av Ragnar Jirlow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6 Ragnar Jirlow
a b c d e
Bild 2. Sländor, a. Undertyngd slända från Blomskogs sn, Värmland. Göteborgs
museum, b—d. övertyngda sländor från övre Dalarna, e. Topptyngd slända
från Island, b—e. Nordiska museet.
uppfinning, och sedd ur denna synpunkt har sländan fortfarande en
oerhörd betydelse. Före kriget beräknades enbart i Tysklands
textilfabriker 16 millioner sländor eller spindlar vara i gång.
De svenska sländorna äro inte så lika, som de vid första ögonkastet
kanske förefalla. Det är först och främst trissans placering på pinnen
eller, som dess gamla namn var, tenen, som markerar en skillnad, som
icke är tillfällig. Dalkarlen sätter alltid trissan upptill på tenen,
värmlänningen nedtill, den förre använder en övertyngd slända, den senare
en undertyngd.
Bild 2 a ger ett gott exempel på en undertyngd slända av gammal
typ. Tenen är ungefär 4 dm. lång och trissans diameter 12 cm.
Upptill är denna skodd med en hylsa av järn, slutande i en krok. Den
undertyngda sländan träffa vi i västra Värmland, Dalsland och
Bohuslän samt — möjligen — i Västergötland och Småland (Värend enligt
Hylthén-Cavallius). Klart undertyngd är även en slända med
egendomligt nog fyrkantig trissa från Östfold strax norr om Bohuslän
(i Norsk folkemuseum). Södra Norge uppvisar även i övrigt här och
där undertyngda typer upp till Hardangerfjord, men förhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
