- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Femte bandet (del IX & X) /
122

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfla hammarsmedja. Av Torsten Althin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

Torsten Althin

Nedkrupen intill vattendraget och med ena långväggen av mäktiga
gråstenar stödd mot en backsluttning ligger hammarsmedjan, så lågt
att tegeltakets pannor åt landsidan nära nog nå ned till marken. På
långsidans mitt är ingångsdörren, dörren för smederna, som hade ali
möda att taga sig upp och ned i den skarpa backen i halkan på vintern,
men som hellre togo risken att skada sig än att gå in den lättare
tillgängliga vägen genom dörren på norra gavelsidan, där råvaran,
tackjärnet, togs in i smedjan.

Mitt i byggnaden står i välbevarat skick en av tegel uppmurad
tyskhärd, den enda i vårt land bevarade, bild 7. Ännu långt in på
1800-talet var det sedan början av det i7:de århundradet bedrivna
stångjärnssmidet på »tyskvis» en av de viktigaste smidesprocesserna,
som i något varierande form och med skiftande benämningar
praktiserats i vårt land, samtidigt med att vallonsmide bedrivits framför
allt vid de uppländska järnbruken. En kraftig mur skiljer tyskhärden
från den av resvirke och bräder uppbyggda väggen utmed
vattendraget. Genom hål i väggen sticka de utanför byggnaden belägna
trenne vattenhjulen sina axlar långt in i smedjan, de axlar, som driva
»de gående verken». Vattenhjulens lötar äro av gjutjärn åtminstone
sedan 1830-talet, då detta särskilt anmärkes i ett
värderingsinstrument, som låg till grund för en brandförsäkring av byggnaden och
dess inventarier. På vintern bildades lätt is på vattenhjulen, och att
hugga bort denna var arbetsamt och riskfyllt. Gjutjärnslötarna
ansågos i viss mån försvåra isbildningen och föredrogos därför framför
trälötar. Skovlarna i dessa underfallsvattenhjul äro emellertid av trä.
Hjulstockens axeltappar av gjutjärn, nålarna, löpa i lagerskålar —
stenar med halvrund urholkning — dynorna. Två av vattenhjulen
giva var sin hammare dess rörelse och det tredje hjulet driver
blåsmaskinen, som levererar blästerluften till härdarna. Två från varandra
väsentligt skiljaktiga hammarkonstruktioner, representerande var och
en sitt århundrades bästa, stå på vakt i smedjan och vänta endast på
att dammluckan dras vipp med pådragsstången, så att det
framfor-sande vattnet sätter fart på hjulen.

Invid tyskhärden och avsedd att närmast betjäna denna står den
äldsta stångjärnshammaren, bild 6. Så vitt känt är, finnes ännu endast
en av samma byggnad i vårt land, och dock ha vi haft säkert
hundraden av sådana, under vilka järnet smitts ut till stångjärn. Det vid
Avesta Bruk tillverkade helsmidda hammarhuvudet är påträtt ham-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-5/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free