Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfla hammarsmedja. Av Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Torsten Althin
Bild 8. Tabell XVII till Sven Rinmans Bergwerks Lexicon, Stockholm 1788.
De viktigaste delarna å denna hammarställning (fig. 1) äro: d hammarskaftet med
hammarhuvudet, k städet med städstocken, å och ä främsta standsulan och hjärtstocken, genom
vilken tryckarna gå, som baktill äro fästa i p bakstandaren; de horisontella grova stockarna
kallas slagträd och överslag, som sammanbinda bak- och framstandaren med varandra,
a vattenhjulets axel med c lyftarmringens armar med bruskar.
Alla dessa benämningar användas vid Häfla, om ock i ett par fall i provinsiell form.
på den horisontella stock, hjälpramen, som förstärker slagträdet
återfinna vi på Häflahammaren. Betydligt yngre är den vid smedjans södra
kortvägg uppställda hammaren nummer två, smälthammaren, som
torde vara från början av 1830-talet och i så fall är en av de första i
sitt slag i landet, bild 13. I samtida handlingar kallas den för en
trä-skaftad mumlings- eller mumblingshammare, en benämning, som lätt
kan förstås, när man lyssnar till och jämför det dova och obestämda
ljudet vid arbetet med denna tunga hammare på stora järnklumpar,
med det mera gällt ljudande och pregnanta dunket från den lättare
äldre stångjärnshammaren. Benämningen kan härledas ur det engelska
ordet mumble (resp. mumbling) och det möter oss i handlingarna
först under 1830-talet. Redan 1833 omnämnes i en bergmästare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
