Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfla hammarsmedja. Av Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Torsten Althin
Bild 12. Ur mörkret dyker smälthammarens huvud fram och den gnistsprutande
smältan föres över till städet.
maskin, och då kom den maskin till stånd, som ännu finnes kvar. Det
är en Bagges trecylindriga blåsmaskin av det vid de flesta hyttor och
järnbruk använda slaget, som för vår bergshantering under åtskilliga
generationer betytt så mycket, men som väl snart även den
bokstavligen har dragit sin sista suck.
Även om Häfla ej kommit att rista sitt namn i hävderna i forna
dagar såsom något märkligare järnbruk, utan snarare utgör ett typiskt
exempel på ett mellansvenskt mindre bruk, så har dock Häflas
bruksägare förstått att följa med sin tid. En brukspatron fick vara
affärsman, driftsledare och tekniker i en och samma person. Intet fick vara
honom främmande, om han än hade duktiga förvaltare och skickliga
smeder, och han var tvungen att så gott sig göra lät följa med den
tekniska utvecklingen. I Häfla Bruks historia är särskilt 1830- och
40-talen utmärkande för en livlig verksamhet vid bruket, då nya
metoder infördes och bruket utökades med flera smedjor och även
manufakturverk. Mannen bakom detta var kapten E. G. von Post på
den närbelägna herrgården Frängsäter, som år 1827 inköpt bruket och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
