Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I lekstugan. Av Johan Götlind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I52
Johan Göt lind
dre anspråk kunde man anordna lite då och då, när det lämpade sig,
först och främst vid de stora högtiderna men även lördag- eller
söndagkvällar, vid skördearbetenas slut eller efter gemensamhetsarbeten
av alla slag som slåtteröl, körhjälp vid bygge, vid dyngkalas, när man
haft grannarna till hjälp med att köra ut gödseln o. s. v.
Många ansågo dessa tillställningar ogudliga och syndiga. Det finns
många sägner om hur djävulen varit med på dessa danser i en eller
annan gestalt, vanligen som en fin herre, fast inte vem som helst kunde
se honom. Han kunde då bjuda upp en flicka och dansa med henne,
tills hon föll ned död, berättas det. Vad som särskilt bidrog till att göra
dessa danstillställningar illa omtyckta, var brännvinet. Detta flödade
alltför rikligt. Det gjorde många deltagare oregerliga, och inte så
sällan uppstod slagsmål, särskilt mellan bybor och utsocknes deltagare.
Måhända har detta bidragit till att lekstugan nästan överallt har
försvunnit och ersatts av andra former för nöjeslivet.
Men leklagens och lekstugornas upplösning sammanhänger nog ändå
närmare med byarnas upplösning och gårdarnas utflyttning från de
gamla bysamhällena. Därmed brast ungdomens sammanhållning. Då
fick denna ungdomens lekorganisation en svår knäck — kanske vi
kunna säga dödsstöten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
