Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmannens lätta redskap. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantmannens lätta redskap
2 a 7
Bild j. Skörd i Bjuråkers sn, Hälsingland.
grupp. Åtskilliga ha ett enklare och mera rakt skaft, oftast utan
änd-klack. Stundom är det dock försett med en liten naturvuxen krok
eller kvistformig hake i ändan. Till denna skall jag återkomma i
det följande. Det enklare skaftet med pånitat blad förekommer i
enstaka exemplar både i inre Götaland, Skåne, på Gotland och i
Jämtland. Det möter också utanför Sverige och träffas sålunda på norska
skäror både på Östlandet och Vestlandet liksom i Tröndelagen —
varmed den jämtska förekomsten väl sammanhänger — men är mest
typiskt för Vestlandet. Benämningen »sigd» synes i Norge geografiskt
ansluta sig till förekomsten av denna typ, medan den instuckna
tången mera förefaller vara förenad med namnet skjuru (skära).
Antydningar härtill finnas även i norra Jämtland, men
benämningarna äro hos oss mera omblandade. I hela Sverige för övrigt heter det
»skära» utom i Skåne, Halland och Gotland, där sikel eller sigd också
brukas. Ibland betyder emellertid sigd en kort lie, såsom på Gotland.
Det finnes också andra namn av mera lekfull eller allmän art.
I Danmark, där skäran i sen tid begagnats huvudsakligen för
»raps», finnas sällan några spår av pånitade blad i genuin form.
Däremot äro de vanliga på Åland och i Finland åtminstone västerut. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
